Dagens ETC följer inte opinionen, inte vad partierna önskar sig och inte vad andra medier sysslar med. Vi gjorde som vi alltid brukar göra.

Den omsorg om journalistiken som SD visar är det falskaste sedan vargen bäddade ner sig hemma hos mormor.

Vilket olidligt skådespel. Det blev verkligen fruktansvärd tv.

Jag och Ivar Arpi, på en liten scen i Lund. Hans blick blev svart som natten.

Den samlade borgerligheten rasar mot S-ledaren. Men hur pinsamt blir inte det när man aldrig bemöter SD:s hätska och auktoritära utfall mot medier, myndigheter och minoriteter?

Regeringens politik är kall, så kall. Den förmedlar aldrig hopp. Aldrig! Den är till sist dödsdömd.

Partiet borde markera att man förstår att kollektivtrafiken är en mänsklig kedja.

Nu ska en regering utan klimatpolitisk kompetens och vilja dessutom förhandla med en rabiat klimatförnekare.

Det var för detta han valde att ge sitt liv. Tack, Dmitry. Jag minns dig.

Slutsatsen är spektakulär. Men alldeles, alldeles felaktig.

De ryska legosoldaterna finns i Sudan, uppger en säkerhetskälla för Dagens ETC: ”Risk för konfrontation.”

Kanske betyder den ingenting. Men kanske betyder den allt.

Därför är Murdoch-mediernas skandalösa agerande särskilt relevant för Sverige.

Det är påfallande svagt. Passiv, ängslig journalistik.

Ministern replikerar blixtsnabbt – med att skicka en länk till Arbetsförmedlingen.

Jimmie Åkessons parti hugger mot demokratins mjukdelar, på alla sätt de kan, med alla medel de har till sitt förfogande.

Medier måste lära sig. Svenska också. Till sist handlar det om att använda en metod som tar en igenom och förbi det skandalösa och motbjudande.

Därför upplever en grälsjuk, råpopulistisk moderat att det är okej att knuffa seniora klimataktivister.

Vi börjar närma oss en punkt där skolans betyg helt saknar värde.

Inget motiverar att det inom demokratin skulle konstrueras privilegierade gated communities.