Arbetslösheten är en känslig fråga som omges med en mängd statistiska manipulationer och förvirrande påståenden.

I de rika länderna har lönernas andel av BNP sett en dramatisk förändring medan vinstandelen stigit.

Om vinsterna inte hade tillåtits stiga på lönernas bekostnad så hade staten idag varit 2 623 miljarder rikare.

Tesen om vinsterna som motor i ekonomin är lika gammal som kapitalägandet.

Ökade vinster har inte varit bra för samhällsekonomin. Tvärtom.

Hela tiden finns det en tydlig motsättning mellan vinster och löner.

Bidrag kan vara ett utmärkt politiskt instrument för att göra världen rättvisare och bättre.

Bakom begreppet ligger en medveten felräkning.

Att sänka skatter är ett trubbigt instrument. Problemet är vem som tjänar på skattesänkningen.

Det viktiga är hur skatten fungerar i verkligheten – vilka har egentligen den största skattebördan?

Att peka på ”skattetrycket” som ett problem blir snarare ett skenargument för en annan förändring man vill åstadkomma.

Via skatten stöder löntagarna företagen mer än företagen återbetalar till det offentliga.

Detta krävs för att tillhöra de där 1 procenten av befolkningen som tjänar mest.

Låt oss diskutera grundorsaken till att utvecklingen har gått åt fel håll.

Fattigdom handlar om mycket mer än svält.

30 procent av hushållen har en negativ förmögenhet – deras skulder är större än deras tillgångar.

Könsperspektivet är lika viktigt som klassbakgrund när man diskuterar ojämlikheten i Sverige.

Sverige ett land med växande inkomstskillnader.

Från att ha varit ett land där de privata finansiella förmögenheterna stod stilla har Sverige blivit ett land där de växer snabbt.

Ojämlikheten i Sverige har ökat betydligt de senaste 40 åren.