Ett internationellt fenomen

Sänkta löner och höjda vinster är inget svenskt fenomen. Tvärtom är det så att i de rika länderna har lönernas andel av BNP sett en dramatisk förändring medan vinstandelen stigit.

Det viktiga med diagram 5.4 är att det är en samstämmig utveckling i det rika väst. USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Att vinstandelen stigit har inte betytt att staterna löst kriser som massarbetslöshet eller behållit nivån på gemensamma investeringar i infrastruktur. Länderna har agerat som om de blivit fattigare gentemot medborgarna, trots ökad vinstandel. Tittar man på Storbritannien ser man en extrem ökning efter krisen 1975, det var Thatcherismen och det stora angreppet på fackföreningsrörelserna som gav frukt för kapitalägare, men knappast för samhället i sin helhet.

Det beror bland annat på att vinst skapas genom spekulation såväl som produktion. Vinst kan öka genom att exempelvis en bolånebubbla växer fram. När löntagare inte har råd att finansiera sina bostäder genom höjda löner blir de istället låntagare. Den stora vinstandelen i samhället gör löntagare till låntagare. Det man inte får i lön får man i billiga lån.

Problemet uppstår när lånekonsumtion skapat en finansiell bubbla. Även om löntagare i många år fått det bättre genom kreditexpansionen, fler kreditkortsköp, bostadslån och så vidare, drabbas man av en annan nota den dag finansmarknaden får problem.

Och då inser nog de flesta att höjd löneandel av BNP kanske hade varit en sund­are politik i det långa loppet. Ökade löner ger en stadigare ekonomi och starkare offentlig sektor. Ökade vinster ger en skakigare ekonomi och en mycket svagare motkraft i de offentliga sektorerna.