Det här den experimentella psykologins mörka baksidor.

Pia Laskar tar Svenska akademins stämning mot Nordfront och NMR som utgångspunkt för att analysera hur rastänkande och fördomar formas i kulturen.

Idag utmanas möjligheten att utrota ett virus med hjälp av vaccin, inte bara av tillgången till vaccin, utan även av det nya medielandskapet.

Så blev ryktet om ”petrolöserna” till motrevolutionär sanning men också till revolutionär mytologi.

Har vi inte tagit mer än ett myrsteg i synen på jämlikhet sedan 1600-talet? Nina Björk jämför debatten då och nu. Svaret på vilka som ska få det bättre är fortfarande detsamma.

Om museer inte presenterar en mer inkluderande bild av det förflutna kan de lika gärna fortsätta att vara stängda.

Det går att tjäna rätt duktigt med pengar bara på att sitta på sin bak och bo, bara man gör det på rätt ställe – och vid rätt tillfälle.

En far dödar sin son genom aga – det är 1854 och barnaga anses normalt. Nina Björk om vad barn gör med vår förmåga till mänsklighet

Barnreturer och barn-Gulag. Det är inte bara en rysk historia.

I svallvågorna efter metoo diskuteras nu 60-talets sexuella frigörelse. Pia Laskar reder ut kopplingar – och varför feminismen kräver negativa friheter.

En stor undersökning från 1930-talet ger svaret.

Kanske kunde 1600-talets tänkare föreställa sig dagens härjande kapitalism lika lite som vi kan föreställa oss ett liv utan den.

Pia Laskar lyfter fram den osynliggjorda grupp som faktiskt var störst när rösträttsstiden begav sig.

I höst är det dags – då är det 100 år sedan det första riksdagsvalet med allmän rösträtt för både kvinnor och män.

Det här är vad slavarnas uppror lämnat åt oss att förvalta.

Sekelskifteskvinnorna ville förändra ett mode som gjorde ont att bära – idag skördar vi frukterna.