Den franska staten har brutit mot sina klimatlöften. Det är domstolens krassa slutsats i det uppmärksammade rättsfall där ett antal miljöorganisationer stämt Frankrike för undermåligt klimatarbete. Rättegången, i folkmun kallad ”Århundradets affär”, är en av flera framgångsrika juridiska klimatkamper de senaste åren. I Nederländerna och på Irland har liknande domslut stärkt staternas skyldighet att följa klimatmålen.
Nu kan det bli dags för Sveriges regering att ställas till svars på samma sätt. Satsningen Auroramålet drivs av en grupp barn och unga som planerar att lämna in en stämningsansökan i slutet av året. Gruppen bakom Aurora menar att Sverige skadar sin befolkning genom att inte ta klimatkrisen på tillräckligt stort allvar. Det är ett enormt spännande initiativ – särskilt i ljuset av den statliga utredning om Sveriges klimatlagstiftning som pågår just nu. Utredarna har fram till maj 2022 på sig att utvärdera all relevant lagstiftning ur ett klimatperspektiv, och väntas presentera ett första försenat delbetänkande nu under våren.
Utredningen kommer inte en dag för tidigt. Historien har nämligen visat att det är väldigt osäkert om Sveriges lagstiftning är tillräckligt stark för ett rättsfall som Auroramålet. Förutom ett pågående fall på EU-nivå (där portugisiska ungdomar stämt 33 länder, inklusive Sverige) finns två tidigare svenska exempel på stora klimatkopplade rättsprocesser. 2016 försökte ungdomsföreningarna PUSH och Fältbiologerna stoppa Vattenfalls brunkolsaffär genom det så kallade Magnoliamålet. Det slutade med att stämningen avslogs av både tingsrätt och hovrätt.
Det andra exemplet är processen mot utbyggnaden av Preems raffinaderi i Lysekil. Miljörörelsen har all anledning att var stolt över kampanjen, som såväl kommunikativt som juridiskt var en avgörande orsak till att Preem till slut drog tillbaka sin ansökan. Bland annat lyckades man framgångsrikt använda den paragraf i miljöbalken som säger att regeringen kan ta över prövningen av verksamheter med omfattande miljöpåverkan.
Men många verkar ha glömt att alla juridiska instanser i slutändan gav Preem rätt. Mark- och miljööverdomstolen anförde bland annat att klimatlagen inte kan omfatta enskilda verksamheter. Både Preemraff-fallet och Magnoliamålet syftade till att förhindra gigantiska utsläpp, men juridiken höll inte hela vägen. Domstolarna lyckades helt enkelt inte tolka lagen på något annat sätt. Det är ett stort underbetyg till Sveriges klimatlagstiftning.
Som tur är skiljer sig Auroramålet från Preemraff och Magnoliamålet på många sätt. De två sistnämnda fokuserade på enskilda näringsverksamheters utsläpp. Att en grupp unga stämmer själva staten för klimatpassivitet är däremot helt oprövat i Sverige. Därför skulle Aurora kunna lyckas.
Aurora har dessutom momentum. Tidpunkten för den svenska motsvarigheten till ”Århundradets affär” är väl vald: domsluten i Frankrike, Irland och Nederländerna visar att ungas ifrågasättande av staternas minst sagt bristfälliga klimatarbete är legitim. Lägg då till att 2021 av många benämns som det supermiljöår som 2020 aldrig blev. Utredningen om lagstiftningen, EU-förhandlingar om ny klimatlag och inte minst höstens klimattoppmöte i Glasgow bidrar till att klimatet står högt upp på samhällsagendan.
Om Aurora inte lyckas driva igenom sin stämningsansökan blir det ytterligare en bekräftelse på att Sveriges lagstiftning inte klarar av att skydda befolkningen från klimatkrisens verkningar. Låt oss hoppas att så inte blir fallet.
PRENUMERERA PÅ ETC NYHETSMAGASIN
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
