Donald Trump-administrationens första veckor har präglats av en flodvåg av auktoritära åtstramningar. Den här typen av ”austeritarism” (från ”austerity”, åtstramningspolitik) kännetecknar vår tid. Joe Biden lade förvisso också enorma skattepengar på krigsindustrin samtidigt som han drog ner de federala anslagen som gav stöd till de allra mest utsatta. Den tidigare presidenten gjorde inte tillräckligt för att säkra ett varaktigt skyddsnät för människor och barnfattigdom ökade under hans tid vid makten. Men Trump tar ändå priset med sin agenda för att avveckla USA:s redan grovmaskiga sociala skyddsnät.
Planen är tydlig. Trump genomför Project 2025, initiativet som den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation har tagit fram. Projektet innebär stora nedskärningar i sjukvårdsförsäkringsprogrammet Medicaid, i tillgången till matkuponger och skolmåltider samt i Head start, programmet som tillhandahåller utbildning samt hälso- och sjukvård för barn till låginkomsttagare.
Den verkställande order som annonserades den 28 januari chockade till och med de som förespråkat hårdast åtstramningar. Nu ska stora delar av de federala anslagen – som delstatsregeringar, ideella organisationer och miljontals människor är beroende av – slopas, vilket påverkar tillgången till bland annat barnavård, sjukvård och utbildning.
Parallellt med dessa nedskärningar ska den offentliga sektorn avvecklas. Närmare två miljoner medarbetare pressas aktivt att säga upp sig. Trump har vidare sparkat två nyckelpersoner från myndigheten för arbetsmarknadsrelationer, vilket påverkar möjligheten till kollektiva förhandlingar.
Samtidigt planeras nya skattelättnader för företag och kapital. Koncentrationen av rikedom fortsätter oförminskat växa: enligt Oxfam växte miljardärernas rikedom under 2024 med 2 000 miljarder dollar (cirka 22 200 miljarder kronor), vilket tredubblade takten från föregående år. Samtidigt har 52 procent av amerikanska hushåll inte tillräckliga inkomster för att täcka grundläggande behov eller spara inför nödsituationer.
Trump-administrationen förstärker en våldsam global trend där den verkställande makten utökas för att utvinna resurser från många och berika de få. Om åtstramningar tidigare motiverades av finansiella kriser, faller nu varje förevändning bort. Bara den skarpa verkligheten återstår: ett ensidigt klasskrig.
Det är dags att reagera. Med styrka.
Centret för heterodox ekonomi, eller Che, uppstår som ett svar på kapitalismens orättvisor. Grundat vid Tulsa universitet, i hjärtat av den republikanska södern, är det beläget i ett område där systemets motsättningar är blottlagda. Den 6 till 8 februari firas invigningen med en konferens som går att följa online (på Youtube-kontot @CHE-tulsa). Det kommer att markera början på ett ambitiöst projekt. Det är dags att ompröva ekonomernas roll, som i dagsläget tycks vara att främja abstrakta teorier som förvanskar verkligheten för att gagna ett fåtal privilegierade. Det är dags att de träder fram som talespersoner för verklighetsbaserade ekonomiska perpektiv med potential att omvandla samhället.
Vi lägger grunden för en ekonomi som fokuserar på behov, inte profit.
Centret står på två ben som är tätt sammanlänkade. Först och främst kommer det erbjuda ett rigoröst och stimulerande studieprogram, designat för en generation som själva upplevt de negativa effekterna av det nuvarande ekonomiska systemet. Den neoklassiska traditionen, som är allestädes närvarande i universitetens läroplaner, måste förstås som en paradigm bland många. Den bör utmanas av mer solida tillvägagångssätt: institutionalistiska, marxiska, sraffiska (från Piero Sraffa, en inflytelserik italiensk politisk ekonom), postkeynesianska och andra.
För Che formas innovativ ekonomisk kunskap genom erfarenheten av sociala konflikter och i upplevelserna hos de som är med och formar ekonomin; nämligen arbetare. Det är därför vi skapar ett utrymme för öppen debatt, med månatliga möten om ämnen som ofta ignoreras i akademiska kretsar och inte får något utrymme i vår individualistiska och distraherade samtid. I mars kommer vi att prata om arbetares självstyre, därefter om rätten att leva, matsuveränitet och mycket mer, tillsammans med samhällsorganisatörer och opinionsbildare.
Målet är att erbjuda konkreta och berikande verktyg.
Missa inte invigningen den 6 februari! Vi kommer att diskutera inflation, åtstramningar, klimatkrisen, gräsrotsorganisering, den palestinska ockupationens politiska ekonomi och mycket mer! Hela programmet hittar du här. Tillsammans med ledande ekonomer och aktivister från hela världen, från Brasilien till Palestina, lägger vi grunden för en ekonomi som fokuserar på behov, inte profit.
Översättning från italienska: Aleksandra Pogorzelska
