Ledarkolumn
Göran Greider: Jesus var absolut en radikal sosse


Dagens ETC
Hans gestalt strålar av politik och uppror mot orättvisa ordningar. En överväldigande stor del av kyrkans långa historia utgörs av ett försök att dölja detta faktum – men det lär aldrig lyckas.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Text
SSU har lanserat en film inför kyrkovalet där det slås fast att Jesus var sosse. Var han det? Jag tror faktiskt att han var det, i alla fall en sosse långt åt vänster – ilsken både mot den romerska ockupationsmakten och mot det religiösa ledarskiktet. Vem den historiske Jesus verkligen var är till största delen höljt i dunkel. Men vi vet att han i alla fall blev djupt invecklad i sin tids politiska strider; Palestina kokade av upprorskänslor på Jesu tid. Och vi vet också, vilket jag brukar påpeka när jag är i kyrkor, att han inte ens var kristen. Kristendomen är en senare uppfinning.
SSU:s valfilm har lyckats reta upp en skribent, Josefin Gregorio, i Svenska Dagbladet, som menar att Svenska kyrkan och religion överhuvudtaget inte har eller ska ha något med politik att göra – Jesus rike var av en annan värld, säger skribenten som menar att det är absurt att den politiska världen inkräktar på kyrkans liv.
Kyrkans band till den politiska offentligheten bidrar till en sund sekularisering av samhället.
Själv tackar jag Gud – bokstavligen – för att politiken har en viktig och öppen roll i kyrkans liv. Skulle den lämnas för sig, avskuren förbindelserna med den politiska världen, är jag säker på att den snabbt skulle regrediera till en sekt, religiöst och teologiskt inåtvänd, men tyvärr kanske militant när den missionerar mot det ena eller andra fenomenet i den moderna världen.
Jag tror att Svenska kyrkans band till den politiska offentligheten bidrar till en sund sekularisering av samhället. Och sekularisering är ingenting som i sig är antireligiöst – tvärtom tror ju jag att sekularisering kan frigöra de progressiva sidorna i religionerna när de de befrias från de interna makthavarnas allmakt och styrning av samhällslivet.
Nästan fem och en halv miljon svenskar är fortfarande medlemmar i Svenska kyrkan. Ganska få av dem besöker regelbundet någon kyrka, men när dop, vigsel, begravning eller allhelgonahelg närmar sig betyder den fortfarande väldigt mycket. Det kulturarv som kyrkorna bär på rent fysiskt är överväldigande. Jag har märkt att även icke-troende när de stiger in i ett kyrkorum talar med mer lågmälda, viskande röster. Varför? Därför att närvaron av en lång kollektiv historia förnims.
Varför ska man rösta i kyrkovalet? Tja, är man verkligen en bra bit åt vänster ska man göra det för att det är ett sätt att påverka en kapitalstark spelare i svenskt samhälle. Bara den skog kyrkan äger är värd över 40 miljarder.
Just skogsfrågan har efter Göran Enanders utredning om ett mer ekologiskt hållbart skogsbruk i kyrkans skogar, blivit en viktig stridsfråga. I november kommer kyrkomötet att ta ställning i frågan. Mycket tyder på att Enanders utredning i praktiken förkastas även om en del retoriska skrivningar lär dyka upp. Men i valet kan man lägga rösten på någon av de nomineringsgrupper (de kallas så, de grupper man kan rösta på i kyrkovalet) som vill ha ett rimligare skogsbruk. Magkänslan säger mig tyvärr att starka centerpartistiska och socialdemokratiska intressen kommer att oskadliggöra omläggningen av kyrkans skogsbruk.
Den socialdemokratiska nomineringsgruppen pekar i sitt manifest också på det faktum att kyrkan är en stor arbetsgivare och att den måste arbeta för kollektivavtal och trygghet.
Kyrkovalet är viktigt för att motverka det mörker som strömmar ur olika reaktionära nomineringsgrupper Det är bara att läsa till exempel Sverigedemokraternas kyrkoprogram för en nedstigning i mörkret: De är emot samarbete med Pride och de ägnar mycket möda åt att demonisera islam.
Jesusgestalten går med de fattiga, de undanskuffade och bland sin tids fiskare, hantverkare, arbetare.
Men tillbaka till Jesus. Det oerhörda med denna gestalt är att det är stört omöjligt att komma ifrån att Jesusgestalten går med de fattiga, de undanskuffade och bland sin tids fiskare, hantverkare, arbetare. Det är därför kristendomen från början spreds bland slavar och förtryckta i det romerska riket: Jesusgestalten strålar helt enkelt av politik och uppror mot orättvisa ordningar. En överväldigande stor del av kyrkans långa historia utgörs av ett försök att dölja detta faktum men det lär aldrig helt lyckas.
SSU har rätt.

Text