I Somar Al Nahers ledare i Dagens ETC 26 juli kritiseras Sveriges Radios säkerhetsarbete. Det finns därför skäl att kort beskriva händelseförloppet.

DN har i en rad artiklar granskat olika projekt på Sveriges Radio. I juni svarade jag tillsammans med vår programdirektör Björn Löfdahl på frågor från DN:s reportrar under en och en halv timme.

Därefter har DN:s reportrar ställt många nya frågor om säkerhetsarbetet på Sveriges Radio. Vi har svarat i samtliga fall. Frågorna har gällt projekt som ligger flera år tillbaka i tiden bland annat en ombyggnad 2013.

Frågorna har varit så detaljerade att det krävts experter för att både förstå och besvara dem. Från ledningen har de med störst sakkunskap tagit intervjuerna, vår CIO samt vår säkerhetschef.

Jag har varit tydlig med att jag hela tiden har deltagit i arbetet och att jag står bakom de bedömningar våra ansvariga gör. Sveriges Radio har på olika sätt redogjort för de faktiska sakförhållandena.

Jag skrev i helgen också en text och redogjorde för hur jag resonerat när det gäller granskningen. Den bedömning som våra sakkunniga har gjort med utgångspunkt från DN:s påståenden är att dessa inte har bäring på Sveriges Radios säkerhets– och beredskapsarbete idag, vilket också är avgörande för hur vi som organisation tar oss an de uppgifter som presenterats.

I texten konstaterade jag också att vi naturligtvis aldrig efterforskat källor eller ”hotat” DN med anmälan till Säpo och förklarade bakgrunden.

Om DN eller någon annan skulle få del av säkerhetsskyddad information från Sveriges Radio har vi som verksamhetsutövare en lagstadgad skyldighet att anmäla det. Vi skulle i sådant fall alltså anmäla oss själva, ingen annan.

Det är viktigt att vi som medier granskas, inte minst public service som finansieras av allmänheten. Vi kommer med all säkerhet upptäcka fel och brister i vår verksamhet framöver.

Vår omvärld förändras och tillvägagångssätten från de aktörer som vill oss illa blir alltmer sofistikerade. Om brister upptäcks ska vi gå igenom vad som hänt och ta fram åtgärder och rutiner för att så snabbt som möjligt rätta till misstagen.

Det som gör den aktuella granskningen problematisk är att flera av utgångspunkterna är missvisande kring säkerhetsaspekterna i de utvecklingsprojekt som granskats.

Flera av artiklarna som publicerats har saknat avgörande faktauppgifter trots att dessa funnits att tillgå och artiklarna har inte rättats trots att bristerna påtalats. Istället publicerade DN ett genmäle.