Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vad vill Svenska kyrkan göra med all sin skog?

Bild: Johan Nilsson/TT & shutterstock

Dagens ETC.

Genom sin skogsförvaltning kan Svenska kyrkan göra skillnad för klimat- och artkriserna. Frågan är hur länge vanor, normer och lojalitet till skogsindustrin kan stå emot förändringen som måste ske. Svar kan komma på kyrkomötets andra session som hålls 21–23 november.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

På Svenska kyrkans hemsida framhålls att hållbarhetsfrågor ständigt är närvarande i verksamheten. Med människovärdet i fokus ska kyrkan arbeta för människor som lever i utsatthet både i Sverige och utomlands, oavsett om orsaken är fattigdom, sjukdom, miljöförstöring eller konflikt. Svenska kyrkan gör mycket gott i världen och det pågår klimat- och miljöarbete, men den stora elefanten i rummet är skogsbruket.

Svenska kyrkan förvaltar cirkla 466 000 ha skog och är därmed Sveriges femte största skogsförvaltare. Denna skog förvaltar kyrkan som vilket skogsbolag som helst – de varken skyddar mer eller brukar skogen mer varsamt än genomsnittet i Sverige.

Kalhyggesbruket som dominerar helt i Sverige är ohållbart. Enligt en ny rapport från Skogsstyrelsen uppnås inte miljömålet levande skogar, trenden är negativ och målet bedöms inte uppnås till 2030 med beslutade åtgärder. Förutom skydd av alla kvarvarande naturskogar föreslår Skogsstyrelsen bl a hyggesfria bruksmetoder.

Samtidigt visar Naturvårds­verkets siffror att upptag och ­inlagring av koldioxid i Sveriges skogar minskar kraftigt på grund av ökad avverkning och minskad tillväxt. För att öka kolinlagringen i skogen behöver avverkningstakten minska och åldern på avverkade träd öka. På så sätt ökar andelen sågbart timmer som förädlas till långlivade produkter. Idag är 80 procent av skogsprodukterna kortlivade, där bundet kol snabbt släpps ut till atmosfären igen, samtidigt som kalhuggen mark läcker koldioxid i många år.

Det är fullt möjligt att bruka skog och ändå ha den kvar. Vi förespråkar ett naturnära skogsbruk utan kalhyggen. Då utgår kostnader för till exempel markberedning och röjning eftersom skogen i större utsträckning får sköta sig själv. Endast de mest lönsamma träden avverkas, där en stor andel blir långlivade produkter. Ett sådant skogsbruk är bättre för klimatet, den biologiska mångfalden, rekreation och friluftsliv samt bär- och svampplockning. Detta skogsbruk skulle även förbättra samernas möjligheter att bedriva renskötsel eftersom trädens hänglav, som är en viktig föda för renarna vintertid, vill ha ljusa skogar med lång kontinuitet.

Flera undersökningar visar att ett hyggesfritt skogsbruk ger bättre ekonomi för skogsägaren. Svenska kyrkans ekonomi är dock inte beroende av intäkterna från skogen. I snitt genererar kyrkans skogsbruk cirka 330 miljoner kronor/år, vilket utgör knappt 1,5 procent av kyrkans totala intäkter. År 2019 och 2020 hade Svenska kyrkan ett ekonomiskt resultat på 2,9 respektive 2,4 miljarder kronor. Med andra ord hade kyrkan haft över två miljarder kronor i resultat även om intäkterna från skogsbruket helt uteblivit dessa år.

Precis som Svenska kyrkan skriver på sin hemsida så är klimatkrisen vår tids ödesfråga. Hela ekosystem riskerar att kollapsa och redan idag orsakar klimatförändringarna extremväder och konflikter, främst i fattiga länder, hos de mest utsatta människorna.

Vi förväntar oss att Svenska kyrkans värderingar även ska gälla skogsförvaltningen. För detta krävs en omställning av nuvarande skogsbruk så att skogens alla värden tas tillvara. Mer skog behöver skyddas och bruksmetoderna ändras. Vanans makt måste underordnas ett ansvarsfullt förvaltande med fokus på vår tids ödesfrågor – klimat och biologisk mångfald.