Debatt

Debatt: Tro på att folk vill jobba – det gynnar arbetsmarknaden

”Snart ett år efter pandemins utbrott i Sverige är restriktionerna starkare, arbetslösheten högre samtidigt som arbetslöshetsförsäkringen och individers trygghet försämras”, skriver debattörerna .
”Snart ett år efter pandemins utbrott i Sverige är restriktionerna starkare, arbetslösheten högre samtidigt som arbetslöshetsförsäkringen och individers trygghet försämras”, skriver debattörerna . Bild: Bild: Jessica Gow/TT

Dagens ETC. En del borgerliga politiker tycks tro att arbetslöshet är något som du själv väljer. Ofta kommer det en antydan om att personen som är arbetslös är lat och inte vill arbeta. Nu under pandemin verkar fler ha fått upp ögonen för att arbetslöshet främst är ett strukturellt problem.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Anders Österberg (S), Cassandra Solback

Arbetslöshetsförsäkringen har under de senaste årtiondena vart under attack. Något vårdslöst i debatten har den kallats för ett bidrag. Nu under pandemin har a-kassan förbättrats och det är viktigt att vi även klarar att hålla i den debatten efter att pandemin klingat av. När främst borgerliga politiker framöver kommer hävda att det måste löna sig att arbeta som ett argument mot en stark arbetslöshetsförsäkring så fråga om den personen har en hemförsäkring. Om svaret är ja, så följ upp med att fråga hur ofta personen har bränt upp sitt eget hem för att få loss försäkringspengar. Svaret är garanterat att det aldrig har hänt.

Arbetslösheten var uppe i 9,4 procent under pandemiåret 2020, jämfört med 6,8 procent år 2019. Så länge pandemin fortsätter att dra ned på intäkter och företag varslar istället för att anställa så kommer arbetslösheten att öka.

Under pandemins första år gjorde riksdagen en rad tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen så att fler skulle omfattas av den, genom att sänka kraven för att få ersättning från a-kassan. Detta gjorde att fler deltids- och timanställda omfattades av försäkringen.  Medlemsvillkoren ändrades också vilket gjorde att man inte behövde ha haft försäkringen lika länge som tidigare, för att uppfylla kraven för ersättning. Riksdagen höjde även den inkomstrelaterade ersättningen och grundersättningen. Detta då man förstod att arbetslösheten skulle fortsätta att öka och att fler förmodligen skulle vara arbetslösa länge och även längre än annars. 

Snart ett år efter pandemins utbrott i Sverige är restriktionerna starkare, arbetslösheten högre samtidigt som arbetslöshetsförsäkringen och individers trygghet försämras. Många i vårt avlånga land har drabbats hårt av pandemin och då inte bara av själva viruset i sig, utan rent ekonomiskt. En försämrad ekonomi innebär ofta att det privata sparandet behöver användas upp, att skulderna växer och sämre möjlighet till att betala sina utgifter. Flera har även tvingats till att flytta ifrån sina hem på grund av pandemin.

Regeringen föreslår därför att medel tillförs för en tillfällig förlängning till och med 2022.

Förslaget innebär en förlängning av de höjda ersättningsnivåerna för både den inkomstrelaterade ersättningen och grundersättningen. Detta på grund av pandemins påverkan på samhället och med insikten om att detta kan komma att påverka arbetsmarknaden negativt flera år framöver. Därför är det viktigt med en fortsatt stark facklig-politisk samverkan. Vi behöver hela tiden lägga fram förslag och åtgärder som inte enbart räddar och fokuserar på företag utan även på löntagare. 

Vi behöver också ha förståelse för att arbetsmarknaden inte kommer att ändra riktning så pass drastiskt under 2021 att så tillräckligt många skulle lyckas ta sig ut på arbetsmarknaden så att arbetslösheten sjunker till en rimlig nivå. Därför är det även av stor vikt att a-kassans ersättningstid förlängs för att inte sätta folk i ekonomisk kris, så länge pandemin har makten över arbetsmarknaden.

Anders Österberg (S), Cassandra Solback