Debatt: Ta ett historiskt tramp för cyklingen i Europa

På lördag är det cykelns dag. Det slogs enhälligt fast av FN:s general­församling 2018 – med all rätt. Cykeln gynnar folkhälsan, klimatet, demokratin, jämställdheten och plånboken och förtjänar att firas!

Idag är 50 procent av alla bilresor kortare än fem kilometer och 30 procent är till och med kortare än tre kilometer. Många av dessa bilresor skulle enkelt kunna ersättas med cykel. Att göra cykling attraktivt och tillgängligt hjälper oss att nå våra klimatmål och minska utsläppen från transportsektorn mycket snabbare och billigare än genom elektrifiering av bilar.

Dessutom ger fler cykelresor en lång rad positiva effekter på både mental och fysisk hälsa genom minskad risk för fetma, lungsjukdomar, diabetes, demens och hjärt- och kärlsjukdomar. Mer cykling minskar dessutom buller och trängsel och ger säkrare, grönare och tillgängligare städer med utrymme för liv, rörelse och trivsel.

Det är därför som Europaparlamentet i februari antog en ­resolution om EU:s nya cykel­strategi där målet är att fördubbla antalet cyklade kilometer till 2030. Resolutionen kräver investeringar i säker cykelinfrastruktur och att ­cykling ska betraktas som ett fullfjädrat transportsätt. I mars upp­repade Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ord­förande, denna uppmaning och till­kännagav en europeisk cykel­deklaration till sommaren.

Nu är det dags för Sverige att lägga sitt namn till den växande ­skaran av länder (Belgien, ­Danmark, ­Estland, Frankrike, Grekland, ­Irland, Kroatien, ­Litauen, ­Luxemburg, ­Nederländerna, ­Slovenien, ­Slovakien, Spanien, Ungern, ­Österrike) som har undertecknat den europeiska cykeldeklarationen. Ett utmärkt tillfälle att göra det är redan den här veckan när Sveriges infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson (KD) deltar i euro­peiska transportministrarnas råd i Luxemburg.

Det här är en historisk möjlighet för Sverige att tillsammans med andra EU-länder ställa sig på rätt sida av historien.