Debatt. .

2021-09-16 02:00
Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Sverige måste säga nej till nya frihandelsavtalet

Det kommer leda till ökade utsläpp, förstörelse av Amazonas, människorättskränkningar och hunger – så när ska Sverige lyssna till de hundratals organisationer som kräver att avtalet justeras?

Den nya rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) bekräftar att tiden för att förhindra en enorm förvärring av klimatet rinner ut. Klimatforskare och civilsamhället insisterar på hur bråttom det är att kraftigt minska världens utsläpp för att kunna stoppa uppvärmningen, att det är nu eller aldrig som gäller. Men tyvärr har många länder, inklusive Sverige, inte lyssnat nog.

Sverige stödjer fortsatt ett frihandelsavtal mellan EU och tullunionen Mercosur, som är en 20 år gammal politisk plan, och detta trots alla varningar om att den är förödande för både människor och miljö.

 

Frihandelsdelen av EU:s associationsavtal med den sydamerikanska tullunionen Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) går i motsatt riktning till den utveckling vi behöver för att stoppa klimatförändringarna och upprätthålla mänskliga rättigheter. Därför vill vi, koalitionen Stop EU-Mercosur Sverige, att vår regering ändrar inställning till avtalet med Mercosur och ansluter sig till de andra europeiska länder som vägrar att ratificera.

Frihandelsavtalets essens innebär ökad handel med produkter som driver på avskogning och ökar utsläpp. Dessutom förespråkar avtalet industriellt, storskaligt, exportinriktat och kemikalieintensivt jordbruk som förstör miljön och hotar urfolks, små- och medelstora bönders och lantarbetares mänskliga rättigheter. Det hindrar rätten till försörjning på grund av prisdumpning och mer tryck på brukbar mark, ökar landgrabbing och miljöförstörelse som tvingar bort dom från sin mark.

 

Villkoren för hållbarhet regleras i frihandelsavtalets kapitel om hållbar utveckling (TSD), men är enligt flera forskare och experter långt ifrån tillräckliga för att garantera en säker framtid för klimatet och mänskliga rättigheter. Frihandelsavtalet har förvisso en ambition om att alla länder ska implementera Parisavtalet och villkoren som medföljer, men det finns inga juridiskt bindande mekanismer som kan säkerställa att de följs, och inga verktyg som följer upp huruvida ökad import av vissa varor leder till ökad avskogning eller inte.

Det finns inget som tyder på att Brasilien kommer hedra de överenskommelser som förhandlats fram. Där förespråkar regeringen istället att Amazonas och urfolkens territorier ska öppnas upp för gruvbrytning och jordbruk, och lagförslag som skulle legalisera landgrabbing inväntar godkännande. Faktum är att Brasiliens president, Bolsonaro, godkände den lägsta budgeten för miljömyndigheter på 20 år samma dag som han tidigare på US Climate Summit lovat att dubbla den.

Det är dock inte bara Brasiliens bristande klimatengagemang som gör frihandelsavtalet problematiskt. Mängder av farliga bekämpningsmedel och jordbrukskemikalier som Mercosurländerna använder, som är förbjudna i EU, kommer hamna i våra livsmedel på grund av minskade kontroller.

Dessutom hotas viktiga biomer i hela Sydamerika, så som Amazonas, savannområdet Cerradon och de torra skogarna i slättlandsområdet el Chaco i Brasilien, Argentina och Uruguay. Dessa är avgörande för att stabilisera världens klimat och bevara den biologiska mångfalden. Att ratificera ett frihandelsavtal i denna kontext är att blunda för verkligheten.

 

Frihandelsavtalets höjda tullkvoter på jordbruksprodukter från Mercosur, som bland annat innefattar 50 procent ökning av nötköttsimporten från området, innebär att priserna i EU sjunker, vilket slår ut svenska och europeiska producenter. Trots sänkt inhemsk produktion på grund av prisdumpning, innebär ökad import ett överskott inom EU, vilket resulterar i att EU:s jordbruksprodukter säljs till underpris i tredje land och slår ut produktionen även där, och så fortsätter det. Överallt förlorar små- och medelstora naturbrukare (jordbruk, skog, renskötsel, fiske med mera) sina uppehällen, samhällets försörjning och beredskap försvinner och landskapen homogeniseras av exportinriktad industriproduktion.

 

Angående skogsbruk är import av pappersmassa från Mercosur till EU redan idag tullfri, och avtalet gör export av papper till Mercosur tullfritt. Detta gynnar de stora skogsbolagen så att de kan expandera sina verksamheter, sänka priserna på virke för skogsbrukare och ta mark från producenter i alla världsdelar, även Europa.

Vid det här laget vet de flesta hur viktig Amazonas regnskog är för vårt globala klimat och hur nära vi faktiskt är en kollaps av dess ekosystem. Enligt en opinionsundersökning vill 75 procent av europeiska medborgare i tolv länder att frihandelsavtalet stoppas tills avskogningen av Amazonas har stoppats.

Så varför lyssnar inte våra ledare? Här i Sverige är opinionen lite svagare, kanske för att vi inte blivit tillräckligt informerade om vad frihandelsavtalet faktiskt skulle innebära för vår framtid. För då kan regeringen undvika samhällets utfrågning.

 

Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur i dess nuvarande form kommer öka utsläppen, förstörelsen av Amazonas och andra viktiga biomer, människorättskränkningar gentemot urfolk, hungern, och slå ut små- och medelstora producenter samt hindrar de hållbara utvecklingsmålen från att uppnås.

På grund av detta gick mer än 450 organisationer från både Europa och Sydamerika samman tidigare i år, inklusive vi som står bakom denna artikel, för att stoppa frihandelsdelen av associationsavtalet mellan EU och Mercosur. Sedan dess har flera länder, bland andra Frankrike, Österrike och Nederländerna, öppet motsatt sig avtalet på grund av dess förödande konsekvenser. Det är dags att Sverige ansluter sig till dessa.

Koalitionen Stop EU-Mercosur Sverige 
Latinamerikagrupperna, FIAN Sweden, Framtidsjorden, Amazon Watch Sverige, PUSH Sverige, Regnskogsföreningen, Greenpeace, Navitas, Fältbiologerna, Jordens Vänner, Skiftet, Klimatriksdagen, Extinction Rebellion Sverige, NOrdBruk