Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Statligt stöd kan ge jämlik rehab

Lotta Håkansson / Mona Eriksson.
Lotta Håkansson / Mona Eriksson. Bild: Bild: Reumatikerförbundet

ETC nyhetsmagasin.

Varannan riksdagskandidat är positiv till ett statligt rehabiliteringsstöd, som skulle kunna öka tillgången till god rehabilitering oavsett bostadsort.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.

Reumatikerförbundet har låtit undersöka om riksdagskandidaterna stödjer ett statligt rehabiliteringsstöd, som landsting och kommuner skulle kunna söka medel från. Nästan varannan kandidat på valbar plats till riksdagen visade sig vara positiv till förslaget genom att svara ”Ja, absolut” eller ”Ja, kanske” (11,6 respektive 37,9 procent). Cirka 35 procent svarade att de inte vet och övriga sa nej till förslaget.

Bakgrunden till Reumatikerförbundets idé om ett statligt stöd är den ojämlikhet som råder när det gäller möjligheten att få rehabilitering i Sverige. Ansvaret för rehabilitering är fördelat på olika aktörer, där den medicinska rehabiliteringen är hälso- och sjukvårdens ansvar, den sociala är kommunernas ansvar och den arbetslivsinriktade är arbetsgivarens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ansvar.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstingen erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst, men det praktiska samordningsansvaret ligger på de självständiga kommunerna och landstingen som utarbetar egna rutiner och principer för verksamheten. Det säger sig självt att det delade ansvaret kan leda till att människor faller mellan stolarna och att rehabiliteringen kan haverera när en person är i behov av olika former av rehabilitering samtidigt. Det resulterar också i olikheter när det gäller vilken rehabilitering som erbjuds den enskilde individen.

Människor med reumatisk sjukdom tillhör dem som har störst behov av rehabilitering. Totalt har över en miljon människor i Sverige någon form av reumatisk sjukdom. Många av dem lever med smärta, svår trötthet, nedsatt funktionsförmåga, försämrad livskvalitet och risk för allvarliga följdsjukdomar, med ökad dödlighet som följd. Sjukdomarna drabbar människor i alla åldrar, har varierande förlopp och kräver därför individuell behandling.

Nya mediciner har lett till att sjukdomsutvecklingen i vissa fall kan bromsas. Men för att få en bättre funktionsförmåga och för att minska sjukdomsbesvären krävs även fysisk träning och rehabilitering, ibland i varmvattenbassäng eller genom teamrehabilitering på sjukhus eller i varmt klimat. Tyvärr prioriterar landsting och regioner rehabilitering och klimatvård olika, och ibland inte alls. På flera håll har möjligheten till klimatvård helt tagits bort.

Det är inte rimligt att bostadsorten ska avgöra vilken rehabilitering som människor får tillgång till och vi hoppas därför att ett statligt rehabiliteringsstöd förverkligas oavsett vilka partier som regerar i höst.

00:00 / 00:00