Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: S-regeringen måste säga nej till gruvbrytning i Kallak

Protester mot gruvbrytning i Kallak 2013.
Protester mot gruvbrytning i Kallak 2013. Bild: TT

Dagens ETC.

Idag tas ett stort kliv framåt, skriver tunga mijöpartister. Riksdagen väntas rösta igenom lagförslaget om en konsultationsordning, det vill säga en formell process som ger samerna rätt och utrymme att uttrycka sina ståndpunkter om viktiga beslut som berör dem – såsom etablering av nya gruvor eller vindkraftverk.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I regering lade Miljöpartiet fram ett lagförslag om en konsultationsordning för det samiska folket. Efter en lång kamp tillsammans med samiska företrädare och människorättsorganisationer kommer förslaget nu bli verklighet. Det är vi stolta över. Men mycket arbete återstår för att säkerställa samernas rättigheter. 

Konsultationsprocessen måste bli meningsfull, vilket förutsätter att regeringen, myndigheter, och senare även regioner och kommuner verkligen lyssnar till samernas åsikter. Det finns flera exempel där det är möjligt att en sådan konsultationsprocess hade kunnat göra skillnad, däribland planerna på att öppna en gruva i området Gállok (Kallak). 

Näringsministern har aviserat att beslut om gruvan kommer i början av februari. Miljöpartiet är återigen tydliga med att regeringen bör säga nej, eftersom en gruva i Gállok kommer att leda till kata­strofala konsekvenser för både miljö och samers rättigheter. 

Det samerna har utsatts för genom vår historia måste synlig­göras. Den svenska staten har bedrivit en skamfylld kolonial politik som innefattar rasbiologi, plundring av kvarlevor och historiska föremål samt fördrivning från traditionella marker. Relationerna mellan staten och urfolket samerna går närmast att beskriva som ett öppet sår. Den sanningskommission som inrättats när Miljöpartiet ännu var i regering, måste lämna konkreta förslag på åtgärder som implementeras och bidrar till upprättelse och främjar försoning. Samiska kvarlevor och historiska och heliga föremål måste också återföras till det samiska folket. 

Samernas rättigheter skyddas i den svenska grundlagen, exempelvis rätten att behålla och utveckla sin kultur. Samerna skyddas dessutom av internationell urfolksrätt, såsom rätten till inflytande över markanvändning. Men grunden för det samiska livet – marken, skogen, fjället – utsätts fortfarande för allvarliga påfrestningar. Mänskliga rättigheter åsidosätts till förmån för ekonomiska intressen. Sverige bör göra mer för att säkerställa samernas rättigheter, bland annat genom att ratificera ILO-konvention 169 om urfolks rättigheter, där krav ställs på att de markrättigheter som finns skall erkännas och respekteras. 

Det samiska språket och kulturen har på många platser i Sápmi helt eller delvis försvunnit. Fortsatta satsningar krävs därför, inklusive fler språkcenter för samiska språk och stärkt finansiering till kulturinstitutioner. Den psykiska ohälsan är utbredd och en av tre unga renskötande samer funderar på att ta sitt liv. Kraftfulla åtgärder krävs för att vända utvecklingen, däribland bättre villkor för rennäringen och förstärkta satsningar på regionernas arbete med samers hälsa. 

Regeringen måste också lyssna på den internationella kritiken. Så sent som förra året kom FN:s kommitté mot rasdiskriminering med hård kritik mot beslutet att ge tillstånd till ett privat bolag för att etablera en nickelgruva i byn Rönnbäck i Västerbotten. Kommittén ansåg att Sverige brutit mot rätten till icke-diskriminering och rätten till effektivt rättsmedel, eftersom ingen meningsfull konsultation skett med Vapstens sameby. Trots kritiken från FN:s främsta experter på diskriminering, samiska företrädare och miljö­organisationer har planerna för en nickelgruva fortsatt. 

Men idag tas alltså ett stort steg framåt. Genom dagens beslut om en konsultationsordning ska Sametinget konsulteras innan beslut som kan få särskild betydelse för samerna fattas. I vissa fall ska konsultation också ske med en sameby eller en samisk organisation. Det handlar alltså inte om någon vetorätt för samer. Syftet är att så långt som möjligt nå enighet eller samtycke – att komma överens, en grundläggande utgångspunkt i ett demokratiskt samhälle. 

Det finns anledning att fira idag. Men än återstår flera viktiga steg för att säkerställa samernas rättigheter: 

Konsultationsordningen måste implementeras på ett sätt som inkluderar företrädare för olika delar av det samiska sam­hället. Inför beslut av särskilt stor betydelse för samerna, såsom exploatering av mark, måste meningsfull konsultation ske med de som berörs. Beslutsfattare måste också visa hur de tagit samernas åsikter i beaktande. 

Regeringen bör säga nej till gruvbrytning av järnmalm i området Gállok (Kallak) i Jokkmokks kommun. Det finns stora risker för negativ påverkan på miljön och för samisk kultur och renskötsel, risker som överväger de kortsiktiga ekonomiska intressena av en gruva i Gállok. 

Den sanningskommission som inrättats bör synliggöra de oförrätter som det samiska folket fått utstå och lämna konkreta förslag på åtgärder som bidrar till upprättelse och främjar försoning. 

Regeringen bör lyssna på internationell kritik och följa FN:s rekommendationer. Ett viktigt steg är att Sverige ratificerar ILO-konvention 169 om urfolks rättigheter, något som dröjt i över 30 år sedan konventionen antogs av ILO. 

Samiska kvarlevor och historiska och heliga föremål ska återföras (repatrieras) till det samiska folket. Finansiering till repatriering och återbegravning behöver säkras. 

Fortsatta satsningar krävs på språk, utbildning och kultur. Det behövs fler språkcenter för samiska språk och fler samiska muséer och kulturinstitutioner. Krafttag behövs för att förbättra psykiska hälsan bland samer, bland annat genom bättre villkor för rennäringen och förstärkning av regionernas arbete med samers hälsa. 

Miljöpartiet fortsätter arbetet med att främja samernas rättigheter med oförminskad kraft. Vi ser fram emot fortsatt dialog med samiska företrädare, regeringen och de andra partierna för att komma framåt och göra skillnad på riktigt. Det är vår skyldighet som ekar genom historien.