Opinion

Debatt: Politiken misslyckas att värna barnets rättigheter

”Samtidigt som barnets rättigheter blivit starkare på pappret ser vi hur Sverige präglas av allt större klyftor. Bland Sveriges två miljoner barn skiljer sig förutsättningarna och uppväxtvillkoren oerhört, likaså tillgången till stöd och skydd,” skriver debattören.
”Samtidigt som barnets rättigheter blivit starkare på pappret ser vi hur Sverige präglas av allt större klyftor. Bland Sveriges två miljoner barn skiljer sig förutsättningarna och uppväxtvillkoren oerhört, likaså tillgången till stöd och skydd,” skriver debattören. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Dagens ETC. Barnets rättigheter har aldrig varit så starka som nu – på pappret. Men budskap i den politiska debatten går stick i stäv med idén om att barn alltid är en särskilt skyddsvärd grupp i samhället med egna rättigheter. Särskilt hårt slår det mot barn som redan befinner sig i utsatta situationer, skriver Bris på barnkonventionens födelsedag.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Barn under 18 år har egna mänskliga rättigheter i egenskap av att de är just barn. Som grupp är de särskilt sårbara i samhället och är i hög grad utelämnade till vuxnas ageranden och beslut. Idag fyller barnkonventionen 32 år och den har nu gällt som svensk lag i snart två år. Ändå finns många brister.

Vi ser dagliga exempel på att barnets rättigheter nedprioriteras i relation till andra intressen. Att samhället accepterar att barn, i vissa avseenden, kommer i andra hand. Politikens oförmåga att komma till rätta med det växande utanförskapet i Sverige väcker frågan om politiker anser att barnets rättigheter gäller alla barn. Hur arbetet med att tillgodose barnets rättigheter ser ut i praktiken kan också beskrivas som ett postkodlotteri då endast hälften av Sveriges kommuner hade en strategi för implementering av barnkonventionen ett år efter att den blev lag.

Vi arbetar varje dag med att se till att barn får den hjälp, stöd och skydd som de har rätt till. Det handlar exempelvis om barn som lever med utsatthet för våld och övergrepp i det egna hemmet och som sällan kommer till myndigheters kännedom. Om barn som flytt för sina liv och kommit till ett Sverige som inte vill välkomna dem, där de på sin höjd kan få ett tillfälligt uppehållstillstånd. Och om barn som växer upp i ekonomisk utsatthet och som lever med oro över om pengarna ska räcka till mat i slutet av månaden och om ens familj kommer att få bo kvar eller vräkas.

Samtidigt som barnets rättigheter blivit starkare på pappret ser vi hur Sverige präglas av allt större klyftor. Bland Sveriges två miljoner barn skiljer sig förutsättningarna och uppväxtvillkoren oerhört, likaså tillgången till stöd och skydd. Vi undrar hur barns rättigheter ska kunna tillgodoses mot ljuset av de ojämlika uppväxtvillkoren.

I jakten på ”hårdare tag” i politiken ser vi dessutom hur barnets rättigheter riskerar att offras. Vi ser hur barn som befinner sig i kriminella miljöer, antingen som själva begått brott eller som lever i det som kallas utsatta områden, idag riskerar att få sina fri- och rättigheter inskränkta. Barn som befinner sig i dessa särskilt utsatta situationer har ofta redan fallit mellan maskorna i samhällets skyddsnät, och utelämnats till vuxna med vapen och våldskapital. För barn som befinner sig på fel plats eller kommer från fel miljö eller bakgrund är chanserna betydligt färre, straffen hårdare och stödet obefintligt – det är samhällets budskap. Politiker tycks tävla i utspel om hårdast straff just nu, men är alldeles för tysta kring förebyggande insatser som skapar förutsättningar för en god och trygg uppväxt. Vi efterfrågar detta. Barn i Sverige är värda bättre.

Barnkonventionen konstaterar att alla barn har samma rättig­heter och samhället är ansvarigt för att tillgodose varje barn dessa. Ett starkt skydd för barnets rättigheter är viktigt för alla barn i samhället, men får särskilt stor effekt för de barn som befinner sig i utsatta situationer. Att arbeta för att säkerställa varje barns rätt till jämlika och trygga uppväxtvillkor påverkar sam­hället idag och för lång tid fram­över. Med mindre än ett år till valet ser vi med oro på samhällsutvecklingen och debatten just nu. Sverige kan och förtjänar bättre.