Debatt: Nu har vi ett gyllene tillfälle att ställa om vårt jordbruk

Både Ukraina, som kallas ”värld­ens kornbod” på grund av sina bördiga jordar och Ryssland är stora exportörer av spannmål, de står för cirka 30 procent av värld­ens veteexport. Kriget orsakar stora prisökningar, brist på spannmål och ökad svält i fattiga länder som är beroende av import av livsmedel. De egna jordbruken har i många länder konkurrerats ut av subventionerade livsmedel från de stora livsmedelsexportörerna.

Nu ropar svenska bönder, politiker och branschföreträdare på kompensation för de kraftigt ökade kostnaderna för att kunna fortsätta bedriva jordbruket på samma sätt som förut. Vi anser att den självklara lösningen istället är att gå över till regenerativa jordbruk, avveckla användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel samt att sluta kretsloppen av näringsämnen. Redan idag odlar 20 procent av jordbruken ekologiskt, målsättningen är att det skall öka till 30 procent till 2030. Men vi menar att omställningen måste gå mycket snabbare och att tillämpningen av regenerativa principer skall omfatta alla typer av jordbruk. Då blir jordbruket en kolsänka istället för en sektor som släpper ut klimatgaser.

De regenerativa principerna: minimal markbearbetning, ingen bar mark, mångfald, levande rött­er året om samt integrerad djurhållning, går ut på att stimulera mikrolivet i jorden istället för att tillföra konstgödsel och tillämpas utifrån den enskilda gårdens förutsättningar. 

Tillämpning av dessa principer stimulerar naturliga processer i marken. Jordens bördighet förbättras hela tiden. Att bakterier fixerar kväve ur luften och lösgör bunden fosfor är känt sedan länge. Ny kunskap visar att det även finns frilevande bakterier (och inte bara sådana som är associerade med baljväxter) som kan fixera kväve. För att dessa bakterier ska trivas krävs en stödjande jordstruktur. En bra struktur utvecklas genom en mångfald av mikroorganismer (mykorrhiza­svampar, andra svampar och bakterier) och deras samverkan. 

Mångfald ovan mark skapar mångfald även i marken; det blir ett nätverk av mikroorganismer som samverkar och där en enskild organism drar fördel av ett nätverk med tillgång till stor ­variation av substanser. Konstgödsel hämmar däremot aktiviteten hos mikrolivet. Sockerflödet till mikroorganismerna begränsas, när tillgången på lättillgängliga näringsämnen i alla fall är god. Aktiviteten i marken går då på sparlåga. 

Det kan verka paradoxalt att få bördigare jord genom att ta bort ett gödningsmedel, men genom att successivt ta bort konstgödsel samtidigt som regenerativa principer introduceras utvecklas mikrolivet i marken och dess nätverk. Växternas behov av näringsämnen tillgodoses av mikroberna i jorden. Integrering av idisslare, gör att mer av den producerade biomassan omvandlas till livsmedel. Djur i rotationsbete stimulerar mikrolivet och ger snabbare återväxt av gräs. Regenerativt jordbruk leder till bördigare jordar och mer näringsrik mat. Mindre traktorkörning minskar diesel­användningen och jordpackningen. Med regenerativa metoder ökar bonden succesivt sin avkastning och lönsamhet. Det tjockare lagret av matjord gör att mera kol lagras i jorden, vilket minskar klimat­påverkan från jordbruket.

Sverige importerar 50 procent av de livsmedel vi behöver. Många livsmedel produceras på sätt som har negativ påverkan på klimat och miljö. Grönsaker producerade i landskap täckta av plasttält i södra Spanien av papperslösa, underbetalda migrantarbetare. Nötkött och foder producerade i Brasilien på mark av nedhuggna regnskogar. I  kött- och slakterifabriker behandlas djur under vedervärdiga förhållanden. Antibiotika som används i förebyggande syfte ökar resistensen mot antibiotika. Klimatkrisen påverkar jordbruket. Vissa regioner drabbas av kraftiga regn och översvämningar, andra av torka och bränder. En ökad inhemsk produktion av livsmedel utan import av dyra insatsvaror skulle öka vår självförsörjningsgrad och minska vår sårbarhet. Sveriges jordbruk har utvecklats mot långtgående specialisering, stordrift, monokulturer och ett beroende av insatsvaror. 

Jordbruket påverkar samtliga planetära gränser som har överskridits, enligt forskare på Stockholm Resilience Centre. Utsläppen av fosfor, kväve och övergödningen av vattendrag orsakas inte minst av att jorden utarmas av konstgödselanvändningen och bristen på kretslopp i jordbruket. Den biologiska mångfalden påverkas av kemiska bekämpningsmedel och monokulturer. Mark­användningen påverkas genom att odlingsmark bebyggs, skogar huggs ner och av jorderosion på utarmad odlingsmark. Klimatet påverkas av konstgödslingen som minskar kolinnehållet i marken och av de växthusgaser som denna typ av odling orsakar. Odling på dikade torvmarker, 5–6 procent av jordbruksarealen, ger ännu större utsläpp.

Att ställa om jordbruket i den riktning vi föreslår stöter på motstånd från kommersiella krafter. De påstår att maten inte räcker och att världen kommer att svälta. Men maten kommer att räcka till. Det handlar om vad vi äter, hur maten produceras, var den odlas och hur den fördelas i världen.

Vi uppmanar Landsbygdsminist­ern till följande: 

• att stöd ges till bönder för att etablera och tillämpa regenerativa metoder

• att Sverige verkar för att stödet från EU görs om så att en större del av det direkta stödet flyttas från arealstöd till stöd för ekosystemtjänster

• att gränsen på 4 hektar för gårdsstöd tas bort, att gränsen för EU-stöd till småbruken sätts till högst 100 hektar istället för Sveriges förslag på 400 hektar (genomsnittsstorleken på gårdar i Sverige är cirka 50 hektar).

• att kunskaper om regenerativa principer sprids genom utbildning på alla nivåer och att resurser avsätts för forskning. 

• att inspirationsgårdar byggs och en kunskapsbank av erfarenheter från regenerativ odling etableras.

• att i offentlig upphandling ska upphandling av lokal och hälsosam mat prioriteras och därigenom bidra till landsbygdsutvecklingen.