Hoppa till innehållet

NPF

Debatt: Samhället behöver NPF-säkras

Bild: Shutterstock

Dagens ETC

Unga med NPF-diagnoser blir allt fler. Gruppen är överrepresenterad bland personer som utvecklar beroendesjukdom, hamnar i prostitution och lever i hemlöshet.

Det är oacceptabelt. Vi kan inte bygga ett samhälle på normer som utestänger var tionde invånare.

Här är fem punkter för att NPF-säkra samhället.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Kommentera

Antalet neuropsykiatriska diagnoser, särskilt ADHD och autism, ökar. Socialstyrelsen bedömer att 15 procent av pojkar och 11 procent av flickor kommer att få en diagnos.

Samhället behandlar idag neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som individuella, medicinska problem, som ska lösas framför allt med läkemedel och habilitering. Men är det hållbart när en växande andel av befolkningen berörs?

Många med NPF riskerar att bli hemmasittare, gå ut skolan utan fullständiga betyg, utveckla psykisk ohälsa och möta hinder på arbetsmarknaden. Bland barn med NPF klarar 1 av 3 elever inte grundskolan, och med dagens skolsystem innebär det ofta stängda dörrar till arbetsmarknaden. Skolan har en skyldighet att ge varje elev stöd efter behov, men i praktiken är det vanligt att nekas tillräcklig hjälp om man inte har en diagnos. När samhället sviker läggs en stor börda på individen och anhöriga. Många föräldrar tvingas gå ner i arbetstid för att stötta sitt barn eller drabbas av utmattningssyndrom.

Kostnaden blir stor även för samhället – när unga inte får förutsättningar att klara skolan uppstår ett utanförskap och en utsatthet. I en studie hade 40 procent av unga män som dömts till fängelse ADHD-problematik. Gruppen är likaså överrepresenterad bland personer som utvecklar beroendesjukdom, hamnar i prostitution och lever i hemlöshet

Det är oacceptabelt. Vi kan inte bygga ett samhälle på normer som utestänger var tionde invånare.

Som företrädare för Miljöpartiet vill vi NPF-säkra samhället. För det är inte individen, utan skolan, vården och arbetslivet som har funktionshinder, som hindrar människor från att delta på lika villkor. Ska vi lyckas med detta behövs ett helhetsgrepp och nationellt ledarskap:

  • Skola: Höj kunskapen om NPF hos personalen. Anpassa skolmiljön för lugn och trygghet så färre barn blir hemmasittare. Stödet ska ges tidigt och följa eleven hela vägen från förskolan till arbetslivet. 
  • Socialtjänst: Öka kompetensen inom NPF och ge individanpassat stöd utifrån barnets och familjens behov. Tidiga insatser, familjeutbildning och nätverk för anhöriga ger bättre förutsättningar för att vardagen ska fungera.
  • Hälso- och sjukvård: Samordna elevhälsa, primärvård och BUP för att förebygga psykiatriska problem. Väntetiden till utredning och behandling ska kortas. Förstärk stödet till föräldrar även innan utredning. Vården måste också känna igen och behandla samsjuklighet, som PTSD, ångest och andra former av psykisk ohälsa hos barn med NPF.
  • Försäkringskassan: Anhöriga behöver kunna stötta utan att själva bli sjuka. Vårdnadshavare behöver kunna få ersättning för förlorad arbetstid, även under skoltid, och insatser ska anpassas så återgång till arbete blir möjlig. Samordningen mellan samhällsinstanser måste förbättras.
  • Arbetsgivare: Många arbetsplatser ställer krav som är svåra för personer med NPF, som exempelvis har svårt för otydliga rutiner eller öppna kontorslandskap. Arbetsförmedlingen kan ges i uppdrag att utbilda och stötta arbetsgivare i att anpassa arbetsmiljön. Med små förändringar kan människor som idag står utanför arbetsmarknaden kunna både få och ge så mycket mer.

Miljöpartiet vill bygga ett socialt hållbart samhälle där varje människas potential tas tillvara. Stödet måste samordnas från alla delar av samhället. Vi vill skapa ett samhälle som aktivt stödjer olika sätt att fungera och tar tillvara styrkorna hos personer med NPF.

Det är dags att bygga ett NPF-säkrat samhälle.

Camilla Hansén (MP) riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson

Nils Seye Larsen (MP) riksdagsledamot och talesperson för sjukvård och funktionsrätt

Sandra Ivanovic Rubin (MP) ordförande Psykiatriutskottet Region Stockholm

Mätta Ivarsson (MP) gruppledare Region Skåne 

Thony Andreasson Aderum (MP) vice ordförande i Operativa Hälso- och Sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen

Hans Wennberg (MP) ordförande Patientnämnden och Rådet för delaktighet Region Uppsala 

Karin Pleijel (MP) kommunalråd Göteborg

Mohamed Yassin (MP) gruppledare Malmö och ordförande Förskolenämnden

Mariam Salem (MP) gruppledare Umeå

Maria Moraes (MP) kommunalråd Linköping

Desha Svenneborg (MP) kommunalråd Nacka

Therese Metz (MP) kommunalråd Gävle

Lina Johnsson (MP) kommunalråd Hudiksvall

Lea Strandberg (MP) kommunalråd Örebro

Peter Godlund (MP) oppositionsråd Sollentuna 

Sara Ridderstedt (MP) gruppledare Upplands-Bro

Lisa Lindberg (MP) gruppledare Ekerö

Maria Tuvesson (MP) gruppledare Upplands Väsby

Ajda Asgari (MP) gruppledare Arbetsmarknads- och socialnämnden Tyresö

Louise Rollins (MP) ordförande Förskolenämnden Huddinge 

Johanna Fana (MP) vice ordförande Överförmyndarnämnden och konsumentnämnden Skellefteå 

Katarina Rosengren (MP) ledamot Kommunalförbundet sjukvård och omsorg Norrtälje

Karolina Windefalk (MP) ledamot Socialnämnden Sigtuna

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.