Debatt: Installationen i Umeå är inte antisemitisk

Installationen i Umeå – oavsett vad man anser om dess verkshöjd – var ett rakt, rått och tydligt agitatoriskt verk. Syftet var glasklart: att markera mot folkmord, oavsett var de sker och oavsett vilka människor som drabbas.

I det sammanhanget är det inte det minsta kontroversiellt att använda dockor föreställande judar i snaror som en symbol för judiska offer och judiskt lidande. Det finns i Sverige statliga institutioner och myndigheter som visar liknande bilder och figurer med motsvarande syfte – att påminna om tidigare folkmord och förhindra framtida. Det handlar om stark visuell symbolik – inte om att skuldbelägga någon grupp eller förringa någon grupps lidande. 

För mig – och för installationen – är texten ”Ett folkmord är ett folkmord är ett folkmord” helt central. Det är den som ger verket sin innebörd, sitt sammanhang och sin riktning. Jag har sett hur bilder från installationen spridits i kraftigt beskuren form – utan texten. Då försvinner hela syftet. Då blir det svårt att förstå installationens budskap: ett fördömande av folkmord. 

Det är just detta vissa medier har gjort – de har tagit bort kontexten och därmed förvanskat budskapet. Det är, som jag ser det, ett etiskt övergrepp. Och varför vissa mediekanaler har gjort så, kan bara de själva svara på. 

Man kan också fråga sig varför protesterna blivit så hätska. Jag tror det handlar om hur människor tolkar – eller väljer att tolka – det de ser. Vissa Israel-apologeter har velat misstolka verket för att kunna anklaga hela Palestinarörelsen för antisemitism. Andra – som sett den beskurna versionen utan texten – har felaktigt uppfattat det som att judar kollektivt hålls ansvariga för övergreppen i Gaza. Men det är en grov feltolkning, som uppstått på grund av mediernas ofullständiga redovisning av verket i sin helhet. 

Installationen är inte antisemitisk på något sätt och därför inte heller straffbar. Den ryms självklart inom yttrandefrihetens ramar – även om budskapet kan vara obekvämt för somliga. En polisutredning om installationen pågår, men det verkligt viktiga här är inte juridiken, utan frågan om vad vi får och kan säga och visa – trots att vissa försöker manipulera samtalet och få oss att titta åt ett annat håll – i en tid då folkmord på civila pågår framför våra ögon.