Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Jag har kort kjol i riksdagen för att visa min solidaritet

Bild: Lars Pehrson/SVD/TT, Privat

Dagens ETC.

Som kvinna kokar det inombords när jag läser om den kvinnoförtryckande konservatism som pågår systematiskt i korridorerna på Engelska skolan. Kommentarer av utseende och klädsel är bara första steget. Kontrollen fortsätter och drabbar kvinnor genom hela livet, skriver Sultan Kayhan (S).
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Internationella engelska skolan ägnar sig åt att mäta flickors kjollängd och djupet på deras urringningar. Den flicka som skolan anser har för lite kläder på sig beordras sedan att skyla sig. Detta händer i Sverige 2022, trots att skolans verksamhet ska präglas av jämställdhet enligt skollagen.

Som kvinna kokar det inombords när jag läser om den kvinnoförtryckande konservatism som pågår systematiskt i skolkorridorerna. Skolan ska vara en trygg plats för alla barn och unga, främja lärande och förbereda dem för att leva i samhället. Vilket samhälle förbereder man sina elever för genom att kontrollera deras kjolar?

Kontrollen är inte på något sätt ett nytt fenomen, men det är definitivt något som vi borde lagt bakom oss för länge sedan. Det har gått mer än 100 år sedan införandet av rösträtt för kvinnor. Vi har valt vår första kvinnliga statsminister. Jämställdhetsstatistiken pekar åt rätt håll. En del skriker att nu har det gått för långt med jämställdheten, men så påminns vi om att så är inte fallet. Kontrollen av längd på flickors kjolar blottar patriarkatets fula tryne återigen. 

När jag var tonåring i början på 00-talet var det väldigt inne med korta kjolar och väldigt lite kläder i allmänhet. För oss var plaggen en symbol för friheten att välja en egen stil, men också makten över våra kroppar. Vi trodde att vi var fria i patriarkatet – men ingen är fri i patriarkatet.

Flickor får lära sig väldigt tidigt att kort kjol är oanständigt. Den som däremot ger de verkligt oanständiga blickarna, kommentarerna och som begränsar andra och tar sig vidriga friheter utan en tanke på samtycke, får inte samma skuldbeläggande reaktioner. 

Jag tänker till exempel på min kompis pojkvän som sa att hon får skylla sig själv om hon blir våldtagen när hon bär så korta kjolar. Tänker på de vuxna som inte gjorde något när klasskamrater kallade en för hora. Gränsen för vad som accepterades höjdes lite varje gång. 

Kommentarer av utseende och klädsel är bara första steget. Kontrollen fortsätter och drabbar kvinnor genom hela livet. Mäns våld mot kvinnor. Hedersvåld. Sexuella trakasserier och övergrepp. Lägre lön. Större ansvar i hem och familj. Psykisk ohälsa. Och en bekant röst i bakhuvudet som säger ”du får skylla dig själv”. Försök hitta en kvinna som inte drabbats.

Det finns ingen ”lagom” nivå av sexism och kontroll över flickors och kvinnors kroppar. Varje kommentar och handling förstärker varandra och bäddar för något värre. Därför undrar jag:

Vad är Internationella Engelska skolans syn på sin roll i att motverka sexistiska könsroller och bidra till jämställdhet? Det vore klädsamt för dem att uttala sig. 

Flickor växer upp, får makt och krossar det unkna patriarkatet. Idag går jag i kort kjol till Riksdagen i solidaritet med alla tjejer. Mät min kjol om du vågar.