Hoppa till innehållet

Jämställdhet

Debatt: Ulf Kristersson är inte intresserad av kvinnorna

Regeringen talar om trygghet – men urholkar trygghetssystemen, skriver Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor.

Regeringen talar om trygghet – men urholkar trygghetssystemen, skriver Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor.

Bild: TT

Dagens ETC

För tre år sedan skrev regeringen och Sverigedemokraterna under Tidöavtalet – ett dokument som påstods skapa trygghet, ordning och framtidstro. Tre år senare kan vi konstatera motsatsen. Tryggheten har blivit en klassfråga, välfärden urholkas steg för steg – och jämställdheten har backat.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Kommentera

Mandatperioden har gång på gång visat samma mönster, nedskärningar riktade mot kvinnors trygghet, hälsa och vardag. 

Nyligen försämrades återigen a-kassan – den försäkring som ska finnas där när oförutsedda händelser sker. I en tid då arbetslösheten är rekordhög och osäkerheten på arbetsmarknaden växer gör regeringen det alltså svårare att klara sig ekonomiskt om man blir arbetslös. Och vi vet att kvinnor i högre grad arbetar deltid och har otrygga anställningar, är särskilt utsatta när trygghetssystemen försvagas.

Samtidigt har mediciner blivit dyrare. Det kanske låter som en liten justering för den som har en hög inkomst, men för många kvinnor, ensamstående mammor, pensionärer eller långtidssjuka är varje höjd kostnad för läkemedel ett konkret hot mot ekonomin och ibland mot hälsan.

Satsningarna på kvinnohälsan har kraftigt skurits ned. Detta sker trots att vården redan befinner sig vid bristningsgränsen. Vårdköerna är rekordlånga i nästan alla regioner och just kvinnosjukvården är den del som gång på gång får stå tillbaka. Regeringens nedskärningar pressar en välfärd som redan går på knäna. Regionerna har tvingats trolla med knäna för att undvika varsel. Men utan långsiktiga resurser riskerar både vården och patientsäkerheten att allvarligt försämras. Och kvinnorna är de som drabbas, som underfinansierad personal och som patienter som riskerar sämre vård.

Regeringen vet alltså att de inte har kvinnornas förtroende, men istället för att försöka vinna det, så straffar de kvinnor ännu mer. 

Till detta kan vi lägga att det tillfälliga bostadsbidraget, som varit avgörande för många hushåll under tuffa ekonomiska tider, togs bort i somras. Vid årsskiftet återinförs det visserligen men på en lägre nivå. Även detta är en nedskärning som slår hårdast mot kvinnor, eftersom kvinnor oftare är ekonomiskt pressade, särskilt de som ensamma ansvarar för barn.

Regeringen talar om trygghet – men urholkar trygghetssystemen. De säger sig värna välfärden, men pressar den till bristningsgränsen. De säger jämställdhet men levererar nedskärningar som drabbar kvinnor mest.

Det är också politiskt oförklarligt. Enligt SCB:s senaste mätning säger nästan två tredjedelar av kvinnorna att de stöder oppositionen. Socialdemokraterna har över 40 procents stöd bland kvinnor, medan männen i högre grad röstar på högern och framför allt på Sverigedemokraterna. Om bara kvinnor hade fått rösta i valet 2022 hade högerblocket inte ens varit i närheten av makten. Regeringen vet alltså att de inte har kvinnornas förtroende, men istället för att försöka vinna det, så straffar de kvinnor ännu mer. 

Vi tänker inte låta ännu en mandatperiod gå förlorad. Vi har sett hur tre år med Tidöavtalet drabbat oss kvinnor. Sverige behöver en ny riktning. Vi behöver en regering som sätter tryggheten i välfärden. En regering som förstår att när kvinnor får det bättre, då får hela samhället det bättre. En feministisk regering helt enkelt.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.