Debatt: Hårdare krav på ideella organisationer drabbar våldsutsatta kvinnor

Det är ett välkänt faktum att mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn eskalerar under sommaren och tiden efter ledigheten. Även denna sommar har vi alldeles för många gånger kunnat läsa om händelser där detta våld fått den mest tragiska utgång vi kan tänka oss.

Men, samtidigt som jourerna oförtrutet fortsätter sitt arbete för ett samhälle där tjejers, kvinnors och barns rättigheter och livsutrymme respekteras, tillkommer nya krav och förutsättningar från samhällets sida. Dessa krav är mycket svåra för ideella organisationer som Roks kvinno- och tjejjourer att uppfylla, särskilt under sommaren, då verksamheten på socialtjänsten ofta går på sparlåga.

Många tjejer och kvinnor väntar in i det sista att bryta upp från en situation där män i deras närhet utsätter dem för våld. Ofta vill kvinnor som blir misshandlade av sin partner ge familjen en sista semester tillsammans, ett sista försök att vara en trygg och lycklig familj. Många av de tjejer som utsätts för våld i hederns namn hoppas också in i det sista att deras familj ska låta dem stanna i Sverige och sommarjobba istället för att tvingas att gifta sig. När det inte går, finns våra jourer där för att skydda och stärka. Jourer som till stor del är beroende av ideella krafter.

Förra året sökte 18 800 tjejer och kvinnor stöd och hjälp på någon av Roks tjejjourer och kvinno-jourer, jourer där 4 400 tjejer och kvinnor tillsammans lägger 139 300 timmar på ideellt arbete. Jourer som i genomsnitt bara har en anställd. 

69 procent av Roks kvinnojourer menar att kraven och förutsättningarna för deras verksamhet förändrades under 2014 jämfört med tidigare år. Det handlar om nya krav som socialtjänsterna ställer på tjejjourer och kvinnojourer. Krav på dokumentation som jourernas fåtal anställda och redan hårt belastade ideella krafter ska tillgodose. En medarbetare på en kvinnojour säger: ”Vi har idag betydligt större krav på oss. Vi måste bland annat dokumentera våra insatser och kvalitetssäkra vårt arbete. Resursmässigt har vi idag inte förutsättningarna att tillmötesgå de nya kraven fullt ut. Socialtjänsten överlämnar mer och mer ansvar till oss.” En medarbetare på en tjejjour säger: ”De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen som gäller ideella föreningar som jobbar på uppdrag av socialtjänsten har förändrat våra förutsättningar.”

Ansvaret för att skydda barn, tjejer och kvinnor från mäns våld kan inte lämnas till ideella tjejjourer och kvinnojourer som inte har samma resurser eller förutsättningar som en myndighet. För ett framgångsrikt kvinnofridsarbete krävs att kommun och ideella tjejjourer och kvinnojourer gemensamt planerar för vilken aktör som har ansvar för vilken form av insats. Samt att både socialtjänst och ideella verksamheter får tillgång till de resurser som krävs för att ta det ansvaret.

Om detta inte sker, kommer barn, tjejer och kvinnor som utsätts för mäns våld fortsätta att falla mellan stolarna. Resultatet i verkligheten och i vardagen blir att våldet och lidandet fortgår. Som vi sett för ofta denna sommar, händer det att våldet får en dödlig utgång. Varje gång är en gång för mycket.

Fotnot: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, har i 31 år stöttat och hjälpt barn, tjejer och kvinnor som utsatts för våld. Organisationen har fler än 110 tjejjourer och kvinnojourer över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.