Hoppa till innehållet

Slutreplik

Debatt: Han tar tillfället i akt att sprida propaganda

”Sameh Egyptson har i många år kallat sig forskare, och har i Lunds universitets namn hängt ut människor offentligt med grova anklagelser”, skriver Anna Ardin. På bilden: Universitetshuset, Lunds universitet.
”Sameh Egyptson har i många år kallat sig forskare, och har i Lunds universitets namn hängt ut människor offentligt med grova anklagelser”, skriver Anna Ardin. På bilden: Universitetshuset, Lunds universitet. Bild: Johan Nilsson/TT

Dagens ETC. För mig är det svårt att begripa varför någon som utger sig för att vara demokrat konsekvent sprider en berättelse som har orkestrerats av en av världens värsta diktaturer, skriver Anna Ardin i en slutreplik till Sameh Egyptson.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Sameh Egyptson har i många år kallat sig forskare, och har i Lunds universitets namn hängt ut människor offentligt med grova anklagelser. När väl någon av oss som grundlöst pekats ut till sist har börjat granska honom tillbaka, ja, då är det plötsligt ”smutskastning” att konstatera att hans egen institution ser honom som en belastning och har sagt att det han gör de facto inte är forskning. Det är ett klassiskt exempel på populistiskt tvärtomspråk: ”Jag smutskastar inte, jag forskar. Det är ni som smutskastar när ni granskar mig.”

Egyptsons notapparat är förvisso större än brukligt, men det spelar ingen roll när referenserna är felaktiga eller obskyra, som när islamisk översätts till islamistisk eller diarienummer uppstår ur tomma intet, och dessutom används för att legitimera påståenden som är hämtade från en främmande regims propagandaapparat. Egyptson borde granskas för forskningsfusk, men då han inte räknas som forskare och inget av hans material räknas som forskning finns det inte något utrymme att anmäla honom för granskning. Inte en enda av hans över 50 snarlika artiklar är peer reviewade, på 22 år. Inte heller har någon trovärdig förklaring till hur han finansierat arbetet och de stora gratisupplagorna presenterats.

Istället för att svara på berättigad kritik tar han tillfället i akt att sprida den propaganda om ”islamister som tar över politiken” som nu med stöd från Förenade Arabemiraten sprids från högerlobbyister runtom i västvärlden. Jag förstår att upplevelserna från Tahrirtorget var traumatiska för Egyptson, men analysen att en av de andra oppositionella grupperna än hans egen är ett större hot än den brutala regim som till slut krossade den gryende demokratin är likafullt inte trovärdig. 

Egyptson har, sida vid sida med den växande antimuslimska ­miljön, sökt efter bevis för en islamistisk infiltration allt sedan Förenade Arabemiratrens kampanj inleddes i samband med arabiska våren, men det tycks fortfarande inte finnas mer bevis än att Tro och solidaritet arrangerade fyra workshops med det stora paraplyet för muslimska församlingar på 90-talet. 

Så en oberoende granskning kring vad detta egentligen handlar om vore välkommen. 

För mig är det svårt att begripa varför någon som utger sig för att vara demokrat konsekvent sprider en berättelse som har orkestrerats av en av världens värsta diktaturer. Om det verkligen inte är muslimer och deras rätt till politisk jämlikhet som Egyptson vill bekämpa, så frågar jag mig varför Egyptson inte försvarat rättigheterna för alla de av hans landsmän som mördades i en attack på demokratin värre än den vid himmelska fridens torg: massakern i rabaamoskén. Jag frågar mig varför Egyptson målar upp samvetsfångar som fängslats och dött under oklara omständigheter efter den Förenade Arabemiraten-­finansierade militärkuppen som ett större hot än den diktator Förenade Arabemiraten satte på tronen. Om det är lojalitet eller naivitet? För vetenskaplighet är det definitivt inte.

Jag föreslår att Egyptson skriver en forskningsplan för sitt avhandlingsprojekt och får de studier han vill göra etikprövade, så att den forskning han påstår sig vilja bedriva kan få komma igång, efter 22 års väntan. Tills det sker bör han granskas som en debattör. 

Fotnot: Jag är medlem men representerar inte Socialdemokrater för tro och solidaritet, organisationen som sägs vara i fokus för Egyptsons nu över två decennier långa avhandlingsprojekt, i detta. Jag är också mycket riktigt doktorand, och studerar närliggande ämnen, men använder till skillnad från Egyptson inte antagningen till en utbildning som argument i debatten. Däremot har jag lärt mig en del om vetenskaplig metod som varit värdefullt i granskningen av Egyptson.

Läs också: Kliv upp ur sandlådan, Anna Ardin