Debatt: Nej, det går ingen nöd på de privata hyresvärdarna

Hur ofta har du tänkt på hyran på sistone? För många är det månadens mest stressande tanke. Hyran avgör om vi kan bo kvar, om barnen får en trygg uppväxt och om pengarna räcker till mat. 

Samtidigt vittnar allt fler hyresgäster om att de inte längre klarar hyreshöjningarna, och antalet vräkningar ökar. Bakom siffrorna finns familjer som tvingas flytta, unga som aldrig får en fot in på bostadsmarknaden och äldre som får lämna hem där de bott i decennier. 

Mot den verkligheten står fastighetsägarnas egen berättelse. De vill få oss att tro att branschen går på knäna, att hyrorna måste höjas kraftigt för att täcka kostnaderna och att det är de som tagit smällen för inflation och räntor. Det är en minst sagt förenklad bild. 

I ett citat i Dagens Industri säger en företrädare för Fastighetsägarna: 

“Under de senaste åren har landets hyresgäster dessutom fått mer över i plånboken efter att hyran har betalats, tack vare att hyresvärdarna har absorberat huvuddelen av de kraftiga kostnadsökningar som har drabbat boendet.” 

Det är magstarkt. Den som säger så saknar helt koppling den verklighet hyresgäster lever med krympande marginaler och ökade levnadsomkostnader.  

En ny rapport från Hyresgästföreningen som släpps idag, ”Privatvärdarnas ekonomi”, visar att fastighetsbranschen har krisen bakom sig. Bolagens egna årsredovisningar visar att det genomsnittliga driftnettot, alltså det som blir kvar när kostnaderna är betalda, har ökat med 40 procent sedan 2015. Och överskottsgraden i förvaltningen är högre än före pandemin. Kärnverksamheten står alltså stadigt, och 2024 visar på en tydlig återhämtning för branschen i stort. 

För fastighetsägarna är krisen i backspegeln.

Räntechocken slog förvisso hårt, framför allt mot de mest skuldsatta bolagen, men den slog aldrig undan benen för branschen. Framför allt har krisen blottat flera bolags riskfyllda affärsmodeller, kortsiktig vinstjakt och bristande ansvarstagande. Fastighetsägarnas ekonomi är redan på väg att återhämta sig, vilket inte kan sägas för hyresgästerna. 

För vanliga hushåll har de senaste årens hyreshöjningar fått stora konsekvenser. Enligt SCB har hyrorna ökat betydligt snabbare än inkomsterna de senaste tre åren. Många hushåll har tvingats spara in på mat, fritid och transporter. I flera kommuner har antalet ansökningar om bistånd ökat – och antalet vräkningar har nått den högsta nivån på över tio år. 

När hyran äter upp mer än hälften av inkomsten finns det inga marginaler kvar. Det handlar inte om lyx, det handlar om att ha råd att bo. Och när fastighetsägarna påstår att hyresgästerna “fått mer över i plånboken” är det ett hån mot alla som lever med oro för nästa höjning. 

Hyresgästföreningens rapport visar också att de allmännyttiga bolagen valt en annan väg. De har lägre skuldsättning, mer stabila resultat och driver sina verksamheter långsiktigt. Det visar att det går att förvalta bostäder ansvarsfullt, utan att vältra över varje risk på hyresgästerna. 

Vi ser alltså två helt olika verkligheter: 

• En fastighetsbransch som gör stora överskott och nu återhämtar sig snabbt. 

• Och hushåll som kämpar för att betala hyran och hålla ihop vardagen. 

Det är dags att tala klarspråk. 

För fastighetsägarna är krisen i backspegeln, och framtiden ljusnar. 

För hyreshushållen kommer de senaste årens levnadskostnadskris att kasta en lång skugga.