Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Gör om pensionssystemet i grunden

"Äldre kvinnor blir i allt högre utsträckning beroende av en man som hjälper till med försörjning, eller av inkomstprövade bidrag.”
"Äldre kvinnor blir i allt högre utsträckning beroende av en man som hjälper till med försörjning, eller av inkomstprövade bidrag.” Bild: Bild: Hasse Holmberg/TT

Dagens ETC.

Vi kan inte vänta på fler utredningar, remissvändor och slutna diskussioner i pensionsgruppen. Vi behöver snabba åtgärder för att ge äldre invånare en rimlig levnadsnivå, skriver Gudrun Schyman och Lotten Sunna från Feministiskt initiativ.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Ekonomisk självständighet i livet och livet ut, står det i våra nationella jämställdhetsmål, antagna av riksdagen. För pensionärer är det sämre ställt än någonsin. Män får 49,3 procent mer i pension än kvinnor enligt den senaste statistiken från SCB. Ser vi till tjänstepensioner – ett privilegium främst för dem med fasta heltidsjobb och hög lön – får män nästan dubbelt så mycket, 97,9 procent, mer i pension. Hela systemet genomsyras av den förlegade patriarkala normen att det enda som räknas är lönearbete. Hela tiden, hela livet. Allt annat straffar sig i pensionen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

De ekonomiska orättvisor som finns tidigare i livet ökar drastiskt vid pensionering. Mer än hälften av de kvinnor som går i pension i dag har en så låg pension att de blir beroende av garantipension, 7 863 kronor före skatt för den som är ogift. 80 procent av dem som uppbär någon form garantipension är kvinnor. 76 procent av dem som får ett inkomstprövat bostadstillägg är kvinnor.

Äldre kvinnor blir alltså i allt högre utsträckning beroende av en man som hjälper till med försörjning, eller av inkomstprövade bidrag. Feministiskt initiativ tycker inte att det är värdigt ett välfärdsland som Sverige att 231 500 pensionärer i dag lever under EU:s relativa fattigdomsgräns. Vi vill höja garantipensionen till 11 830 kronor i månaden för att möta denna nedre gräns.

De nya siffrorna om jämställdhet från SCB, som kom i förra veckan, visar att kvinnor fortfarande har lägre lön, deltidsarbetar mer, gör mer av det obetalda arbetet och är föräldralediga mer än män. Det sker visserligen små förändringar, men det är i snigelfart och med myrsteg. På 20 år har gapet minskat 2 procent.

Flera andra grupper missgynnas också på dagens arbetsmarknad. De flesta unga får sina första jobb i projektanställningar och tidsbegränsade jobb, utan förmåner och pensionsplaner. Nyanlända har svårt att komma in på arbetsmarknaden, ofta kan det dröja flera år. Funktionsvariationer och könsöverskridande uttryck är ytterligare faktorer som kan leda till diskriminering.

Alla former av diskriminering i yrkeslivet och på andra områden i livet inte bara cementerar dessa klyftor i pensionssystemet, de ökas på. Föräldralediga, studerande, sjukskrivna och arbetslösa kompenseras i viss grad, men såväl inkomstbortfall som lägre inbetalda avgifter och avsaknad av tjänstepensioner får stor effekt på den slutliga pensionen.

I dag krävs 40 års arbete eller bosättning i Sverige för rätt till full garantipension, något som framför allt drabbar de som flyttat till Sverige i vuxen ålder. I övrigt är systemet svårt att överblicka och förstå. Det finns i dag ingen faktisk pensionsålder och pensionen kommer från många källor. Inkomstpension, premiepension, garantipension, tjänstepension, privat pensionssparande och eventuella ekonomiska stöd. Ingen kan med säkerhet veta hur stor pensionen blir förrän på pensionsdagen då den är baserad på livsinkomst. Vi tycker inte att 25-åringar ska behöva oroa sig för om jobben de söker har en tillräckligt bra pensionsplan.

En allt mindre del av pensionen består av den allmänna pensionen, den del som staten ansvarar för. Allt mer hänger på tjänstepension och privat sparande. Systemet förutsätter att alla har tillgång till, inte bara arbete, utan heltidsarbete med kollektivavtalade tjänstepensionsplaner, någon som långt ifrån alla har på dagens arbetsmarknad.

Systemets konstruktion är gjord för att i första hand se till att systemet inte hotas, inte för att säkra människors ekonomiska trygghet. Alla risker och alla kostnader fördelas ut på pensionärerna och den intjänade pensionen slås ut på allt fler år vartefter den förväntade livslängden ökar. Resultatet blir en ständigt krympande pension. Fortsätter systemet oförändrat så kommer en majoritet av alla pensionärer att falla under fattigdomsstrecket på några decenniers sikt.

Pensionssystemet förvaltas i en sluten grupp, Pensionsgruppen, som består av representanter för de 5 riksdagspartier som skapade det, samt miljöpartiet i egenskap av regeringsparti. I gruppen har alla enskilda partier vetorätt och kan enkelt stoppa alla försök till förändring av systemet. Eftersom gruppen är sluten så blockeras denna demokratiskt viktiga fråga från såväl insyn som öppen debatt i riksdagen där den hör hemma.

Vi behöver reformer och vi behöver dem nu. Vi kan inte vänta på fler utredningar, remissvändor och slutna diskussioner i pensionsgruppen. Vi behöver snabba åtgärder, för att ge äldre invånare en rimlig levnadsnivå. Vi behöver också ta djupare spadtag och göra om systemet i grunden.

Framför allt, skrota pensionsgruppen, släpp pensionsfrågan fri i debatten. Låt den stötas och blötas så att vi kan komma fram till ett system anpassat efter dagens människor och förutsättningar.

Feministiskt initiativs pensionsrapport hittar du här.

00:00 / 00:00