Hoppa till innehållet

Replik

Debatt: Ge balanserad information ombåde biogasen och elbilarna

Bild: Helena Landstedt/TT

Dagens ETC.

Är biogas verkligen så dåligt? Och är en elbil verkligen så fantastisk? Tomas Bergkvist tycker att Dagens ETC på ledarplats varit osaklig.I Dagens ETC (24/9 2021) berättar Johan Ehrenberg att biogas är en riktigt dum felsatsning.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I ledarartikeln avrättar han biogas med flera felaktiga påståenden och han nämner inte alls biogödseln, den andra produkten som vid sidan om biogas produceras vid rötning av organiskt material. Biogas som drivmedel ställs mot el, vars för- och nackdelar inte alls nämns. 

Uppsåtet är säkert gott men resultatet blir en björntjänst för hanteringen av frågor som klimat, övergödning, gruvbrytning, småskalighet och självförsörjningsgrad. Den obalanserade artikeln kräver därför en kommentar. Finns det inga fördelar med biogas/biogasbilar? Står el och elbilen över all kritik?

Jag är definitivt inte emot elektrifiering av vägtransporterna, men menar ändå att den ska granskas kritiskt. Den kritikfria hyllningen av elbilen i Ehrenbergs artiklar är oseriös och inte lik tidningens journalistik i övrigt. 

Bilen, oavsett drivmedel, kan aldrig bli ”miljövänlig” eller ”klimatsmart”. Förnybara drivmedel har både för- och nackdelar men är aldrig miljövänliga och inget av dem kan ensamt försörja behovet om transportarbetet fortsätter som idag.  

Ehrenberg kritiserar biogas utifrån hela produktionskedjan, från råvaran via dess väg till färdig fordonsgas. Det är bra, utsläppen ska beräknas utifrån ett livscykelperspektiv, så kallat WTW (well to wheel), inte utifrån vad som kommer ur avgasröret. Det borde väl även gälla för elbilar? Denna jämförelse uteblir dock helt. Att Dagens ETC nu omfamnar begreppet ”avgasbilen” (de med avgasrör) tyder på att WTW gäller för dessa men att bara avgasröret gäller för elbilar. Inget avgasrör – inga utsläpp. Dit når vi tyvärr aldrig, inte ens om elen till 100 procent är förnybar. 

Produktionen av ett bilbatteri på 80 kWh innebär i bästa fall utsläpp av 5 000 kilo kol­dioxid, vilket idag kräver runt tre års elbils­körning för att komma i nivå med en dieselbil. Lägg därtill utsläppen från elproduktionen för att köra bilen (baserad på nordeuropeisk elmix).   

Tillverkning av batterier kräver idag brytning av nickel, kobolt, mangan och litium, vilket har stor social och miljömässig påverkan. Fråga invånarna i Norilsk i Sibirien hur de ser på utsläppen från elbilar. Där finns världens största brytning av den annalkande bristvaran nickel, huvudingrediensen i bilbatterier. Under sina korta liv (46–48 år) impregneras de dagligen med strontium, cesium, bly, selen med mera från utsläpp av fyra miljoner ton farliga ämnen årligen. Naturen är död. 

Ska vi vara solidariska med dem och andra länder som levererar metallerna, men också för att nå en bättre självförsörjningsgrad, så är bästa alternativet Moderaternas klimatplan som bland annat innebär ökad gruvbrytning i Sverige. Och Karl-Petter Thorwaldsson (S) hänger på!  

Ehrenberg menar att biogas inte minskar utsläppen, bara flyttar på dem: ”Från stallgödsel som ruttnar och avger metan, till metan som bränns i motorerna och ger direkta utsläpp.” Det sista låter inte bra, direkta utsläpp av vad? Jo koldioxid, vatten och värme, precis som vid all förbränning. Koldioxid som i detta fallet ingår i ett kort kretslopp. 

I Dagens ETC (7/17) där Ehrenberg med rätta kritiserar biobränslen från träd, skrivs att ”det finns självklart ingen skillnad på kol­dioxid från biobränslen eller fossila driv­medel”. Rätt om man avser molekylen koldixid, men fel om man avser dess kretslopp. Fossila driv­medel innebär utsläpp av koldioxid som fångats in ur atmosfären och lagrats i miljontals år. Biodrivmedel baserat på till exempel gräs innebär dock att koldioxid tas upp av växter i samma takt som utsläppen av koldioxid vid förbränningen.

Forskningsinstitutet Rise konstaterar att biogas faller mycket väl ut när de har sammanställt aktuell forskning om förnybara drivmedel i ett livscykelperspektiv, forskning där olika miljö- och hållbarhetsaspekter vägs in. 

1.Ehrenberg ondgör sig över regeringens satsning på biogas med 1,9 miljarder ”som bara bevarar utsläppen”. Varför nämner han inte glädjebeskedet att lika mycket satsas på klimatbonus, pengar att dela ut till de som köper en bonusbil, huvudsakligen elbilar. Det är ju bra, båda behövs!

2. Ja, det är viktigt med en minskning av metanutsläppen eftersom det ger snabb effekt. En minskning med 45 procent kan nås inom tio år med rätt enkla och delvis lönsamma åtgärder, vilket bromsar den globala uppvärmningen med 0,3 grader enligt en FN-rapport. En av de viktigaste åtgärderna enligt rapporten är att fånga in metan från gruvindustrin (till exempel. från utvinning av metaller till batterier) och använda som bränsle, en annan att omvandla organiskt avfall till biogas. Ehrenbergs slutsats är den motsatta:”Enda sättet att minska metan är att inte bygga ett gassamhälle och det gör man genom elektrifiering, inte biogassatsning.”

3. Biogas försenar omställningen till eldrift med tio år, menar Ehrenberg. Oklart dock på vilket sätt och varför just tio år. Om han med detta menar att biogasproduktionen omgående ska upphöra så innebär det rejäla utsläppsökningar av metan. Avfallsdeponier, reningsverkens slam, gödsel, slaktrester och matavfall försvinner inte över en natt, tyvärr. Ska metan som idag används till el, värme, ånga och fordonsgas få läcka ut ohejdat från dessa källor? Eller ska det facklas bort?

4.Biogasproduktion ”minskar inte slöseriet”. Jag håller med, helt och fullt. Att en tredjedel av maten slängs och överproduktionen av livsmedel är fatal är ett stort och oetiskt slöseri med resurser. Men det är svårt att förstå hur en upphörd biogasproduktion skulle få oss att inte slänga mat eller den stora svingården att lägga ned. De flesta kommuner följer kravet att samla in matavfall. Många ha övergått från kompostering, som läcker klimatpåverkande gaser och förspilld energi, till att röta – resultatet blir biogas och biogödsel som kan återföras till åkermarken, kretsloppet sluts. 

Biogödseln, som inte nämns i artikeln, är ett högvärdigt gödsel som ersätter den ändliga resursen ”påsaskiten”. Cirkulär ekonomi, som det kallas. I ekologisk odling krävs Krav-certifierad gödsel, en certifiering som endast ges biogödsel. Biogödsel ger ökad kolinlagring (positivt för markens odlingsegenskaper), minskat fossilberoende, lättare fördelning av näringsämnen i regionen, tillförsel av mikronäringsämnen, minskad risk för uttorkning, förbättrat kväveupptag av växter och därmed minskat läckage av näringsämnen till sjöar och vattendrag. 

5. Ehrenberg befarar att biogassatsningen riskerar att nya oönskade restprodukter rötas till biogas. Jag håller innerligt med om att skog bara ska användas för långlivade produkter, inte till drivmedel, vilket det än är. Däremot finns industriella restprodukter som bör rötas, något Ehrenberg vänder sig mot. Ett exempel är tre fiskberedningsindustrier i Bohuslän som byggde en egen reningsanläggning för processvattnet och en biogasanläggning. Fiskrenset rötades och gav Krav-märkt biogödsel till bönderna och biogas till dem själva. Därmed inte sagt att industrifisket inte ska kritiseras. 

6. Ehrenbergs sista punkt, att biogas blir en broms på utvecklingen, är lite förvirrad. Absolut, forskning ska satsas på att omvandla och minska avfallet vi skapar, utan utsläpp. Jag vill hävda att detta pågår, åtminstone omvandlingen, sämre med minskningen. I artikeln föreslår han omvandling av gödsel till biokol i stället för till biogas. Rötning ger två produkter – biogas och biogödsel, gödsel som rätt hanterad blir just det, en kolsänka: krama ur energin och lämna tillbaka kol. Ett annat sätt är pyrolys av organiskt material vilket både ger energigaser (metan och vätgas) och biokol. Fermentering är enligt Ehrenberg ett annat spännande sätt att hantera toalettavfall utan stora utsläpp. Javisst, och fermentering är precis vad som sker i ett av rötningsprocessens tre steg, utan stora utsläpp. Där är vi överens.