Debatt: EU måste terrorstämpla Irans revolutionsgarde

Mahsa Jina Aminis död i september 2022 satte igång omfattande ­protester och civil olydnad i Iran. Regimens styrkor utövar ­systematiskt förtryck, övergrepp och våld mot befolkningen och främst kvinnor och flickor för att kväva rörelsen. En central aktör för detta är revolutionsgardet, IRGC. Organisationen har enorma ekonomiska resurser och finansierar, beväpnar och utbildar allmänt erkända terroristorganisationer i exempelvis Libanon och Syrien. De radikaliserar och värvar styrkor globalt. De har även satt sina klor i Europa genom tillförsel av krigsmateriel till Ryssland i dess invasion av Ukraina.

Irans befolkning och den iranska diasporan har länge vädjat att EU ska terroriststämpla IRGC. Det vore avgörande för att försvaga en organisation som våldför sig på Irans befolkning, utför ombudskrig och terrordåd över hela världen och som bidrar till en destabilisering av Mellanöstern. I ljuset av den långa listan av dåd som IRGC är ansvarig för ter sig en terroriststämpling inte bara lämplig utan även nödvändig för den globala kampen mot terrorism.

Tobias Billström (M), utrikesministern, avfärdar behovet av en terroriststämpling eftersom vissa befälhavare och enheter inom IRGC är föremål för EU-sanktioner för kränkning av mänskliga rättigheter.

Josep Borell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, delar Billströms syn och har sagt att terroriststämpling inte är rättsligt möjligt eftersom det saknas beslut från en europeisk domstol. Borells uttalande är felaktigt eftersom EU:s regelverk för terroriststämpling ställer som krav att det finns beslut från en behörig myndighet om terroristhandlingar. En behörig myndighet kan vara såväl en domstol som en åklagarmyndighet eller en polismyndighet. Myndigheten måste inte heller vara europeisk.

Den typ av beslut som krävs enligt EU:s regelverk har redan fattats av exempelvis amerikanska Department of justice och kan även vara att vänta i Europa. Den 14 september 2022 lämnades en begäran till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, att utreda högt rankade medlemmar av IRGC för brott mot krigets lagar och brott mot mänskligheten i samband med nedskjutningen av det civila passagerarplanet Ukraine International Airlines 752 i januari 2020. 176 personer (varav flera svenska medborgare) miste livet.

Borells och Billströms uttalanden baseras inte på fakta och kan enbart ses som en bristande politisk vilja att sätta upp IRGC på EU:s terroristlista.

IRGC sattes upp på EU:s sanktionslista i mars 2012 för sin delaktighet i Irans nukleära aktiviteter. Organisationens tillgångar i EU är alltså redan frusna. Vad som sällan framkommer är att dessa sanktioner upphör att gälla i oktober i år som på grund av ett villkor i det kärnenergiavtal som slöts år 2015 mellan USA, EU och Iran, JCPOA. USA lämnade ensidigt avtalet 2018 med konsekvensen att Iran återupptog en rad nukleära aktiviteter som avtalet förbjöd. Det rapporteras att USA nu är villigt att återinträda i ett nytt avtal, något som den svenska regeringen stöttar.

Mycket talar alltså för att IRGC inom kort kommer att, med EU:s goda minne, få tillgång till stora belopp, antingen genom den förhandlingstekniska fördel som Iran har fått genom västs intresse av ett nytt kärnenergiavtal, eller genom att vänta ut utgången av sanktionsperioden enligt JCPOA.

Den policy som drivs av EU och Sverige är förödande för den säkerhetspolitiska situationen i Mellanöstern och kriget i Ukraina samt ett svek mot regeringens löfte om att:

”Vi (ska) från EU:s sida utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra. För de iranska medborgarnas mänskliga rättigheter, rätt att protestera och att inte bli godtyckligt fängslade eller brutalt avrättade. Deras rätt till liv, och liv i frihet.”

Vi uppmanar därför den svenska regeringen att:

Efterleva utrikesutskottets beslut och verka för att skapa enighet inom EU för att lista IRGC som terroristorganisation.

Verka för att JCPOA inte återupprättas. Ett förnyat avtal ger legitimitet åt en farlig regim med en historik av brutna löften och ringaktning av internationella avtal.

Lämna in en begäran till ICC om inledande av förundersökning av IRGC:s nerskjutning av det ukrainska passagerar­planet. Sverige har undertecknat och ratificerat Romstadgan för ICC och har därför möjlighet att framställa en sådan begäran.