Debatt. .

2020-11-20 08:00
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris / Emma Bennwik, barnrättsspecialist Bris Bild: Press / Peter Knutson
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris / Emma Bennwik, barnrättsspecialist Bris
Puffetikett
Dagens ETC

Barnkonventionslagen inte tillräckligt implementerad i kommunerna

Bris årliga barnrättsenkät visar på stora brister i det kommunala barnrättsarbetet, trots att barnkonventionslagen nu gällt i snart ett år. Drygt 40 procent av kommunerna i landet saknar helt strategi för implementeringen, och lyfter utmaningar som otillräckliga resurser och bristande politisk prioritering.

Nu behövs tydligare nationell vägledning för kommunernas implementering för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

Att många kommuner inte var rustade inför att barnkonventionen skulle bli svensk lag visade Bris undersökning redan förra året. Årets undersökning visar att det fortfarande finns stora brister runt om i landet gällande efterlevnad av lagen.

Endast 1 av 3 kommuner uppger att de helt eller till stor del har implementerat barnkonventionen och hela 41 procent av landets kommuner saknar en strategi för arbetet. Det är allvarligt. Utan en övergripande strategi riskerar man att famla i mörkret i den stora förändring i processer, metod och barnsyn som barnrätt i praktiken innebär i offentliga verksamheter. Det kan leda till felprioriteringar och blinda fläckar om man inte vet vart man ska och vad som krävs på vägen. Det blir svårt, för att inte säga omöjligt, att följa upp och utvärdera arbetet och sätta mål framåt.

Kommuners barnrättsarbete är centralt för möjliggörandet av barnets rättigheter i praktiken, eftersom barn lever sina liv här. Barnrätt finns där barn finns; i skolan, inom socialtjänsten, i bostadsområdet och på offentliga platser som lekplatser, gator och torg. Det är här som varje barn ska ges möjlighet att utvecklas och kunna leva tryggt, och här som varje barn med behov av stöd, hjälp och skydd ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda.

För barn som redan befann sig i en utsatt situation har pandemin förvärrat läget. Barn påverkas och drabbas av föräldrars arbetslöshet, av distansundervisning och av isolering. Barnrättsarbetet borde vara mer angeläget än någonsin. Ändå visar Bris undersökning att arbetet skjutits upp eller nedprioriterats till följd av pandemin. Implementeringsarbetet behövs, så att rutinerna finns på plats när en samhällskris slår till. Men alla andra dagar också.

En av svårigheterna, enligt kommunerna, handlar om att få till beslut i högsta politiska instans om att barnrättsarbetet ska prioriteras. Finns det inte en uttalad politisk vilja att tillgodose barnets rättigheter spelar engagemanget hos en enskild handläggare, lärare eller skolsköterska i sin tur mindre roll och barn riskerar att falla mellan stolarna. Barnrättsarbete handlar om just det; att inte lämna något eller någon åt slumpen.

Ska implementeringen lyckas behöver den ske strategiskt. Barnets rättigheter är inget smörgåsbord där det går att plocka några bitar, utan hela grundarbetet behöver göras för att möjliggöra att alla barn ska ha tillgång till sina mänskliga rättigheter. Allt kan inte vara på plats över en natt, men kommunerna har haft lång tid på sig att förbereda sig.

FN:s barnrättskommitté har länge kritiserat Sverige för bristande likvärdighet mellan kommunerna, och Bris nya undersökning stärker den bilden. Arbetet skiljer sig oerhört ute i landet och risken är att det förvärras. Barns tillgång till sina rättigheter får inte bero på var i landet de råkar bo.

Bris ser att det behövs:

1. Höjd ambitionsnivå för barnkonventionens implementering – i hela landet

Regeringen bör se över möjliga åtgärder för barnrättens likvärdighet i hela landet, exempelvis genom införandet av en tydlig minimistandard för implementeringen av barnkonventionslagen i landets 290 kommuner. Nycklarna för arbetet finns, bland annat genom SKR, men behöver omsättas i praktik omgående i alla kommuner.

2. En strategi för barnrättsarbetet i varje kommun

En viktig framgångsfaktor för barnrättsarbetet är att ha ett beslut i högsta instans om att prioritera barnrätten i kommunen, följt av en konkret och mätbar strategi. En strategi är en viktig pusselbit för att bygga ett samhälle där barnets rättigheter tillgodoses.

3. Lokala barnkonsekvensanalyser utifrån pandemin

Pandemin gör barnrättsarbetet extra angeläget. Har kommuner ännu inte gjort en barnkonsekvensanalys utifrån pandemins möjliga effekter på barnets rättigheter i den egna kommunen samt identifierat grupper av barn som kan vara särskilt utsatta – då är det hög tid att det görs.

Kartläggningen genomfördes 19 oktober till 4 november, i form av en enkät som skickades till registratorer i landets samtliga 290 kommuner. 182 kommuner besvarade enkäten.

Bris 
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris Emma Bennwik, barnrättsspecialist Bris