Ledare. Tomas Kåberger.

2019-06-03 03:00
Puffetikett
Dagens ETC
ETC Göteborg

Vad händer om någon vill bomba våra kärnkraftverk?

Förhoppningsvis finns det i regering och riksdag människor som vill och kan förstå riskerna.

I Japan meddelade kärnkraftens säkerhetsmyndighet den 24 april att de nio reaktorer som återstartats efter Fukushima ska börja stängas nästa år. Det var ett svar på att elföretagen meddelat att man inte kommer att hinna genomföra de säkerhetsåtgärder mot terroristattacker som myndigheten gett dem fem år att genomföra. 

Bland annat ska reaktorer kunna stängas av, och kylsystemet kontrolleras på distans. En inkräktare eller infiltratör ska inte ensam kunna förstöra reaktorn från kontrollrummet. Ett annat krav är att reaktorerna inte ska kunna förstöras av kraschande flygplan.

Kärnkraft byggs inte längre för att få billig el. Watts Bar, det kärnkraftverk där den senaste reaktorn togs i drift i USA, ska leverera material till amerikanska vätebomber. I Storbritannien argumenterar man att nya kärnkraftverk behövs för kompetensen att upprätthålla kärnvapenarsenalen. Även i Japan argumenteras för att man behöver kärnreaktorer för att visa att man kan producera kärnvapen.

Intresset att som politisk ledare ha makten att beordra massmord med kärnvapen lockar makthavare som tror att de själva kommer att undgå konsekvenserna. För oss som inte tillhör den politiska eliten är det inte lika kul.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Redan när det närmar sig krig börjar man ibland med att bomba kärnreaktorer. Så gjorde man i Irak 1981 och i Syrien 2007. Anledningen var just att hindra att de bombade länderna skulle kunna använda sina reaktorer för att producera plutonium till kärnvapen. 

I krig kan man också bomba kärnkraftverk för att de radioaktiva ämnen som producerats i reaktorn ska spridas ut så att stora områden kontamineras av radioaktiva föroreningar. Med användning av vindar och väder kan Uppsala, Stockholm och Göteborg drabbas.

När dessa risker tas upp kan man få höra att Sverige bara ska kriga mot fiender som är snälla nog att inte ge sig på kärnreaktorer. Men om vi skulle riskera att få elaka fiender, då ska vi stänga av reaktorerna. Sedan ska reaktorernas bränsle tas ut och transportera till mellanlagret i Oskarshamn där det ligger under några tiotal meter berg och därmed säkrare än i reaktorerna. Skulle någon ändå bomba sönder detta förvar, eller förstöra kylsystemet, så är regionen glest befolkad.

I vanliga fall ligger bränslet i kylda bassänger i ungefär ett år vid reaktorerna innan man transporterar iväg det. Då avklingar en del av radioaktiviteten, och värmeproduktionen och strålningsintensiteten minskar. Ska man transportera bränslet direkt är strålskyddet svårt för dem som jobbar med transporten. Teknik för att kyla det använda bränslet under färden till Oskarshamn är besvärlig och dyr. 

När man pratar med dem som borde veta hur detta skulle gå till undrar man om det verkligen finns en genomförbar plan för att tömma reaktorernas härdar snabbt.

Men att stänga alla Sveriges reaktorer plötsligt betyder också att tillgången på el minskar. Om det skulle ske vid krigsrisk, kan man förmoda att importen av fossila bränslen blivit svårare. Att då besluta att stänga reaktorer är inte lätt. Omedelbara negativa konsekvenser av att stänga reaktorer ställs mot bedömningen att det finns risk att de annars skulle bombas inom några månader – den framförhållningen krävs för att man ska hinna transportera bränslet till centrallagret i Oskarshamn.

Vem ska då fatta beslutet att stänga av reaktorerna? Formellt beror det på vilken beredskapsnivå som råder. Men med den framförhållning som krävs skulle det inte vara en militär åtgärd utan ett beslut som fattades långt innan en konflikt lett till krig. När ett sådant beslut behöver fattas, skulle det samtidigt påverka den internationella konflikten eftersom det tydligt visar att man förbereder sig för krig.

Kanske tillhör denna fråga de krisledningsövningar som Sveriges ministrar då och då deltar i. Efter en sådan övning vill man nog gärna avfärda problemet med att vi inte har fiender som är så tarvlig att de bombar reaktorer. Kanske sorteras problemet bort redan av dem som arrangerar övningarna. Krisövningar får ju inte vara så svåra att deltagarna blir rädda.

Som ledare för partier i opposition tänker man kanske mindre på hur de skulle hantera sådana problem. Men varken regeringen aller oppositionsledarna räknar nog med att drabbas direkt. Det måste däremot människor som bor närmare kärnkraftverken göra.

Reaktorer är bra vapen för terrorister som vill skrämmas. Kanske finns det i dag grupper, från länder där svenska soldater krigat, som skulle kunna attackera reaktorer i Sverige och orsaka stora utsläpp av radioaktiva ämnen. Japanska myndigheters krav borde kanske ställas också här.

Sårbarheterna är fler. Om man håller sådana risker så hemliga som möjligt får terrorister svårare att se var svagheterna finns. Men detta hemlighetsmakeri betyder också att medborgare och politiker får svårare att förstå riskerna med att ha reaktorer igång.

Förhoppningsvis finns det i regering och riksdag människor som vill och kan förstå riskerna och inte lockas av kärnvapen.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Ledarskribent i Dagens ETC.