Forskare säger att de rika äger halva jorden

Vilka är det egentligen som utgör det globala toppskiktet, den ekonomiska eliten? Det har forskare nu sammanställt och presenterat i en ny databas. Till de ekonomiska eliterna räknas vd:ar och styrelseproffs, personer med ofattbara mängder pengar och makt att påverka ekonomin.

World Elite Database (Wed) är ett samarbete mellan forskare i ett flertal länder och innehåller 3 500 namn, utspridda världen över, som tillsammans står för hutlösa 54 procent av världens bnp.

Låt det sjunka in. 3 500 personer är så få att de ryms på ett normalstort kryssningsfartyg. Så få att de ryms i en konsertlokal av medelstorlek. Det är i runda slängar lika många som bor i Sveriges minsta kommuner, som Överkalix, Ydre eller Munkfors.

Det borde helt enkelt inte gå. Ingen borde kunna bli så rik.

Men så ser verkligheten ut, samtidigt som den ekonomiska ojämlikheten i Sverige ökar. Under förra året rapporterade Oxfam om hur Sverige fortsätter mot större klassklyftor och hur vi nu är sämst i Norden när det kommer till att motverka ekonomisk ojämlikhet. De rika blir allt rikare. Sedan 2019 har vd-ersättningarna ökat med cirka 50 procent, medan lönerna minskat med 5 procent.

Klyftorna märks inte bara i plånböckerna, det är en fråga om liv och död. Personer med så kallad ”låg socioekonomisk status” lever kortare, enligt Folkhälsomyndigheten. De är oftare utsatta för våld och hot, dör i förtid och mår i regel sämre än resten av befolkningen.

Man kan hoppas att databasen kan komma att ligga till grund för ett framtida arbete för hur man motverkar denna enorma koncentrering av makt och kapital till ett fåtal – hoppas, eller kanske snarare drömma.

Men WED öppnar för möjligheten att lära känna eliten bättre. Det vi vet i nuläget är att den svenska eliten i mindre grad än sina internationella kollegor har en doktorsexamen. Lite sårande för den svenska självbilden är det att vår elit har lägre utbildningsnivå än den i länder som Tyskland, Polen och Kina.

Eliten är en homogen grupp – det är äldre män – och i Sverige har de även läst samma utbildningar på universitetet: ekonomi. Detta tycks dock i svensk kontext spela mindre roll. Håkan Johansson, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan och Lunds universitet är en av forskarna bakom projektet. Han säger till Sveriges Radio: ”Det ger heller inga fördelar att ha en hög akademisk utbildning i det svenska fallet.”

Värdigt ett land med ambitioner om att vara en bildningsnation? Inte riktigt. Särskilt provocerande blir det när man i kommunikationen från Lunds universitet ställer den retoriska frågan: ”Vilken utbildning ska man då välja om man vill tillhöra den ekonomiska eliten?”. Svaret är föga förvånande ekonomi, men det är minst sagt missvisande att lägga fram det som ett val.

För låt oss påminna oss om att den analyserade gruppen inte är fler än 3 500 personer globalt. Dessutom har man i eliter räknat med de som har störst förmögenhet, som ju bekant går i arv. Wed visar också att det är inom den gruppen, som ärvt sin förmögenhet, som utbildningsnivån är lägst.

Granskning och kartläggning av de snuskigt rika behövs. Som Håkan Johansson säger, styr de inte bara den globala ekonomin utan också människors arbetsförhållanden. Han poängterar samtidigt att vidare forskning utifrån databasen skulle kunna handla om eliternas klimatpåverkan.

Men vi får inte tro för en sekund att rätt val av studier eller karriär kan göra oss till dem. Det som resultaten visar är att utbildningsbakgrunden inte avgör. För gemene man spelar det helt enkelt ingen roll vad vi pluggar eller inte, eliten är en elit och vi vanliga dödliga kommer aldrig att nå dit. Det enda vi kan – och måste – göra, är att arbeta för att utjämna systemet.