Gunnar Rundgren: Ett gott arbete ligger i människans natur

I boken ”News from Nowhere”, utgiven 1890, utvecklar den frihetlige socialisten William Morris (i Sverige kanske mest känd för sina tapetmönster) sin vision för ett gott samhälle. Han skrev den i polemik med Jeremy Benthams statssocialistiska vision i boken ”Looking Backwards”. Bentham ansåg att arbete var nödvändigt för samhället men i grund och botten av ondo för individen. Alla medborgare skulle ha arbetsplikt till och med 45 års ålder för att dela på bördan och genom ökad mekanisering och ett rationellt socialistiskt styre skulle arbetstiden gradvis minska och fritiden öka.  

Morris instämde i att det industriella arbetet var alienerande, men menade att felet låg lika mycket i den industriella produktionens natur som i klassamhället. Han ansåg att arbete borde och kunde vara frigörande och kreativt och att det ligger i människans natur att vilja arbeta. Målet skulle vara att ge henne makt över arbetet, att minska uppdelningen av arbete i enskilda moment och att göra vackra och bra saker. Han pekade också (redan då!) på hur industriproduktionen ledde till ökade miljöproblem och argumenterade för att kolanvändningen skulle halveras.

Jag tänker på denna mer än hundra år gamla konflikt när jag hör debatten om arbetstidsförkortning. Både höger och vänster har fastnat i Benthams syn på arbete som ett själlöst slit.  

Jag har förståelse för att den som har ett tråkigt, hårt eller på annat sätt otacksamt lönearbete vill minska sin arbetstid, med bibehållen lön. Samtidigt, borde vi inte i mycket högre grad kämpa mot allt det som gör arbeten tråkiga, hårda och otacksamma? Minutstyrning, tunga lyft, New Public Management, stress, slimmad personal, åtta timmar vid datorn i många tjänstemannayrken, usla chefer, inget inflytande över hur arbetet organiseras, vad som prioriteras, vad som görs eller hur det görs – listan kan göras lång. Det handlar också om vilka typer av arbete som skapas. Den yrkesgrupp som är minst nöjd med sitt arbete är lager- och transportassistenter. Ska vi då verkligen öka den gruppen hela tiden genom att bygga ut e-handeln? Det är ju i dess oändliga hangarer som de missnöjda arbetarna finns.  

I den stora gruppen egenföretagare, som lantbrukare, pizzabagare, konsulter, kulturarbetare och hantverkare, jobbar fyra av fem mer än 45 timmar i veckan. När man frågar dem vad som är viktigt i arbetet är det sällan kortare arbetstid som förs fram. Det beror sannolikt på att de har högre tillfredsställelse i sitt arbete och makt över sin situation, kombinerat med insikten att det finns en direkt relation mellan den arbetade tiden och lönen.  

Samtidigt vore det bra om vi kunde få en större flexibilitet på arbetsmarknaden där den som vill borde få arbeta deltid, oavsett om den vill vara ledig, ta hand om sina – eller andras – barn, plugga eller till och med ha ett annat jobb för att få ökad variation. En heltidsnorm bygger på att vi alla är lika, men det är vi ju inte.

I många fall är det svårigheter att få till livspusslet som gör att man pläderar för kortare arbetstid. Men begreppet livspusslet döljer i många fall orealistiska förväntningar på att "allt ska vara tipptopp med renoverade kök, vältränade kroppar, bra aktiviteter för barnen, delaktighet i förskola och skola”, som en artikel i Arbetet 2013 sammanfattar det. Utöver det en fritid som kräver allt mer konsumtion. Morris pekade redan på 1800-talet på hur den ökade produktionen och konsumtionen driver varandra i ett ekorrhjul där marknaden skapar konstgjorda behov som blir lika viktiga som de livsuppehållande nödvändigheterna.  

Istället för att se arbete som löneslaveri eller skitjobb som borde minimeras, borde vi utveckla arbetet. 1985 antog Metall ett program för det goda arbetet. Det gjorde tyvärr inget större avtryck trots att det är minst lika aktuellt idag som då, konstaterar Ann-Sofi Hermansson i en kolumn i GP (12/11). Att vårda eller utbilda andra människor, att producera hållbara och vackra ting, att samarbeta med andra, att interagera med naturen, att utveckla samhället och att utvecklas som människa borde vara helt naturliga inslag i arbetet.  

Det är i ett sådant arbetes mening, innehåll och organisering som nyckeln till ett gott samhälle finns.