Ledare. Ulrika Lindahl.

2018-08-25 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

De rikas politiska makt blir större när ojämlikheten ökar

Är det kört då? Kommer den här utvecklingen bara att accelerera? Nej. 

Klyftorna i Sverige slår rekord. Inte under hela efterkrigstiden har ojämlikheten varit så stor som den är nu. Sedan 1981 har den rikaste hundradelen mer än tredubblat sin andel av hushållens inkomster. Och den rikaste tusendelen har 30 gånger högre disponibel inkomst än medianmedborgaren. Det här är fakta ur boken ”Kapitalet, överheten och alla vi andra” av Göran Therborn som kommer ut i dagarna.


Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  


Det vore rimligt att tro att den här verkligheten skulle stå högst upp på agendan inför valet om några veckor. Sida vid sida med ödesfrågan klimatet förstås. Men den gör ju inte det. I stället pratar politikerna och medierna om hårdare tag, längre straff, fler poliser, större krav på nyanlända och inskränkt asylrätt.

Om väljarna också pratar om det är inte alls säkert. Tvärtom visar SOM-institutets undersökning av vad svenskarna oroar sig mest för att klimat- och miljöfrågan och ökad främlingsfientlighet ligger högt på listan. Internationella mätningar visar att 90 (!) procent av européerna tycker att ojämlikhet är ett väldigt stort problem eller stort problem. Men varför märks då inte det i ett Europa där klyftorna fortsätter att växa och där högerpopulistiska partier stärker sitt grepp om land efter land? I en demokrati borde rimligtvis denna majoritet av väljare få gehör för sin oro.

Tyvärr är det precis tvärtom. Forskarna Derek Epp och Enrico Borgetto har studerat utvecklingen i nio europeiska länder mellan 1941 och 2014 och har publicerat sina resultat i studien ”Economic Inequality and Legislative Agendas in Europa”. De kan visa att ju större klyftorna blir i ett land desto mindre uppmärksamhet får välfärdsfrågor som rätt till utbildning, sjukvård, och bostad och frågor om fördelning från rika till fattiga. I stället ökar fokus på frågor som lag och ordning, invandring och försvar.

Och varför blir det så då? Jo, därför att ju större klyftorna blir desto större makt får de rika. I USA, där det här sambandet mellan stora klyftor och mer fokus på lag, ordning och försvar har konstaterats av forskningen sedan länge, är också orsakerna till att de rikas politiska makt ökar när ojämlikheten växer tydliga. USA har ett politiskt system som bygger på donationer till partiernas och kandidaternas kampanjer. De rika är de som har möjlighet att ge stora donationer och ställa motkrav. Pengar mot löften att inte höja skatten till exempel. I och med att politikerna själva också ofta tillhör den ekonomiska eliten så är deras intressen styrda redan från början. Att de som sedan umgås framför allt med dem som gynnas av en ökad ojämlikhet gör det knappast lättare för den stora majoriteten att få gehör för krav på fördelning och välfärdssatsningar.

När forskarna Epp och Borgetto började titta på hur det ser ut i Europa var de däremot inte säkra på att sambandet mellan ojämlikhet och större fokus på högerfrågor skulle finnas här också, eftersom Europa har ett annat politiskt system. Men jo, sambandet finns här. Och det även i länder som under lång tid att styrts av socialdemokratiska partier.

Och visst ser vi det även i Sverige. Ju större klyftor vi har fått desto mindre pratar vi om fördelning. Det är inte heller svårt att se exempel på hur de som har gynnats av de ökade klyftorna har påverkat agendan. Titta bara på Svenskt näringslivs uppvaktning av Sverigedemokraterna för att få dem att svänga i frågan om vinster i välfärden. Och mediernas fixering vid migrationen, trots de den rika elitens ackumulering av tillgångar, kan den ha att göra med att det är samma rika elit som äger medierna?

Hur som helst har det politiska klimatet de senaste decennierna gjort det möjligt att driva igenom beslut efter beslut som gynnat de rika. Arvsskatt, förmögenhetsskatt och statlig fastighetsskatt har slopats. Jobbskatteavdraget ger mest till de som har mest. För företag har bolagsskatten sänkts från 52 procent på 80-talet till 22 procent idag. Vi har ingen skatt på kapital att tala om, samtidigt som det är kapitalinkomsterna som gör att de rika drar ifrån. Och utöver det har de rika dessutom fått ROT- och RUT-avdrag som sänker skatten ytterligare. I andra änden ser vi att välfärdssystemets skydd vid sjukdom och funktionsnedsättning har skurits ned. De utgifterna i relation till BNP har halverats de senaste tre decennierna, enligt Kjell Rautio utredare på LO.

Så sammanfattningsvis; ju mer ojämlikhet desto mindre demokrati och desto mindre möjlighet att bekämpa ojämlikheten.

Är det kört då? Kommer den här utvecklingen bara att accelerera. Nej. Vi måste bara bli medvetna om vilka krafter det är som styr. Och samla oss. Ställa krav. Vi har fortfarande rösträtt. Och vi är majoriteten.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter