Ledare. Johan Ehrenberg.

2020-02-07 03:00
  • Illustration: Ulf Lundkvist
Puffetikett
Dagens ETC

Bor du i en villa? Vill du hjälpa klimatet? Så här gör du!

Så kan vi få en klimatpolitik som gör mer nytta än hela det nya program för koldioxidlagring som en statlig utredning föreslår.

Jag sitter och väntar på sparrisen. Ja, det är alldeles för tidigt, men marken är varm och solen börjar krypa över tallarna och förra året var de löjligt snabba de första godsakerna. Så tidiga att jag missade och fick nöja mig med halvmeterlånga störar. Med åren har jag lärt att det är en gåva att få ha en liten odling, allt blir mer begripligt när man är med och skapar maten och förstår cirkeln vi lever i så där konkret. Mikrolivet i jorden som hjälper alla, de små som får stöd av de stora, träd som drar upp fukt till andra ytliga och blommor som föder djur som kan pollinera tomaterna och sedan blir avfallet ny näring och cirkeln sluts i den lilla världen, såsom den borde slutas i vår stora.

Så fel vi haft om så mycket.

Nyligen lärde jag mig (i filmen ”2040”) att någonstans runt 70-80 procent av all mat kommer från småjordbruk, sådana som är enkla att ställa om till permakultur och kolinlagring. Samtidigt handlar politik och ekonomi om de där megajordbruken, de enfaldiga odlingarna, de industrialiserade köttfabrikerna. Vi tror att vi måste ha dessa jättar, men maten på jorden kommer inte från dem, de är inte lösningen, de är problemet idag.

Småskaliga smarta jordbruk ger mer mat och är effektivare på att skapa kolsänkor.

En ny ”trend” bland odlare är skogsträdgården. (Kolla gärna boken av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg.) Få in lövskogens effektiva sätt att växa in i trädgården, in med buskarna, med ätbara saker, med växter som jobbar ihop, stora och små och minska gräsmattan (usel som kollager och omöjlig att äta). Det roliga är att det lilla blir gigantiskt när man tänker efter.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det finns 323 000 hektar villatomter i Sverige. Om de minimerade gräset till vandringstråk och får upp ätbart och småträd så kan vi lagra tio miljoner ton koldioxid i den marken och plötsligt har vi fått en klimatpolitik som gör mer nytta än hela det nya program för koldioxidlagring som en statlig utredning föreslår. Dessutom får vi lokal mat och vackrare byar och städer. Och fritidshusområdena blir ekonomiska nyttigheter och klimatlagringsplatser. Det finns 600 000 fritidshus i landet.

Det här är snäll klimatpolitik, enkel för alla att förstå och en politik som bara gör allt bättre, ingen lider av äppelträd och krikon på tomten. Ingen mår dåligt av höga blåbär eller gråter över vallmons prakt. Och lägger vi sedan till agroforestry – skogsjordbruk – för våra småbönder (man blandar träd som gör mat och fält tätt) så löser vi den biologiska mångfalden och ökar samtidigt produktiviteten.

Det är konkret, vi kan göra politik direkt i marken och det märkliga är att det är just det klimatpolitiken vägrar göra.

Våra partier är rädda för att skapa system där människor deltar och gör det vi både måste och vill.

Varje klimatförslag kommer istället från lobbyisternas värld, det är de stora företagens behov som diskuteras och de stora lösningarna är att på något sätt få oss nöjda med att allt fortsätter som förut men med lite ord om hållbarhet och sedan skriver man att det man inte kan lösa ska man kompensera.

Hur då?

Jo, genom att samla in och sedan skicka ner koldioxid under norska havet!

Ja, jag blev rädd när jag läste den utredningen förra veckan. En ren eftergift till de som har störst utsläpp, allt det de gör ska få fortsätta för det är tydligen ett självändamål att just förstörande produktion måste få vara kvar.

Eftersom det inte går att göra cement klimatrent så borde vi ersätta cementen. Med sten, med gamla uppfinningar, med trä. Men planen är tvärtom att öka cementproduktionen och köra ner de utsläpp man kan under havet. Minska användning finns inte på kartan, byta teknik är otänkbart, fast det ju är den enklaste lösningen.

På samma sätt måste värme och el tas fram genom att bränna träd i jätteanläggningar och så fånga in utsläppet och skicka ner under havet. Låter vi skogen stå lagrar vi mycket mer.

Samma tankefel går från verksamhet till verksamhet, konstgödsel ska fortsätta fast det inte behövs, myndigheter utreder så att inget går att ändra. Vi pratar miljoner ton som ska minskas eller lagras, men i detta storskaliga ligger en fara eftersom när man gör fel storskaligt så blir misslyckandet så brutalt att vi alla sitter i skiten utan makt över vår framtid.

Se hur bilföretagen kunnat bromsa ren trafik i 20 år med låtsaslösningar och se hur de bilföretag som hamnat ohjälpligt efter i elektrifiering försöker förlänga livet med prat om gasbilar.  Men en gasbil kan aldrig bli klimatren, den kan möjligen flytta utsläpp från avfallsindustrin till motorn, men det blir samma mängd utsläpp som helhet. Istället för att skapa en hantering av avfall som stoppar utsläppen, bryter metankedjan och skapar cirkulär näring får vi en politik som förlänger explosionsmotorns utsläpp på vägarna.

Ja, regeringen storsatsning på biogas är en dum återvändsgränd.

Vad handlar den verkliga striden om idag.

Jo, antingen låter vi det lilla bli det stora, eller också litar vi på de som skapat hela problemet och vägrat åtgärda det.

1 000 kronor per ton koldioxid vill utredningen att staten ska betala till utsläpparna så det blir lönsamt att skicka det till Norge.

Jag har ett mycket bättre förslag.

Ge 1 000 kronor till varje hemmaodlare som lagrar ett ton. Ge 1 000 kronor till varje solcellsägare som minskar utsläppen med ett ton. Ja, ge alla som agerar och lagrar i skog, i villatomten, i minskade utsläpp hemmavid 1 000 kronor per ton.

Miljoner människor gör mer nytta än miljarder kronor till storindustrin.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Johan Ehrenberg
Johan Ehrenberg 

Grundade ETC 1976. Svarar gärna på frågor och skriver mest om ekonomi och politik. Och solceller. Men det är ju politik det med.

Mejl johan@etc.se

Twitter @JohanEhrenberg