BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En sjätte massutrotning
Faktum är att djur-, växt- och andra arter håller på att försvinna i en så pass hög takt att vissa forskare menar att vi börjat gå in i en sjätte massutrotning av liv på jorden. Den senaste gången det hände var för 65 miljoner år sedan, när en kombination av massiva vulkanutbrott och ett enormt asteroidnedslag tros ha inneburit slutet på dinosauriernas era.
Det är dock inte alla forskare som håller med om att det är en korrekt liknelse. Trots att människans påverkan på jorden har varit enorm är den inte jämförbar med den ödeläggelse som jordens fem tidigare massutrotningar bidragit till, menar de.
Men enligt Søren Faurby, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, är det svårt att säga vilken sida som har rätt.
– Det är en knepig fråga. Det är mycket möjligt att om vi 10 000 år in i framtiden blickar tillbaka så har en stor andel av jordens arter försvunnit. Utrotningstakten är mycket högre nu än vid någon annan period i planetens historia, så det är mycket möjligt att vi står på randen till en sjätte massutrotning. Men det kommer vi inte kunna veta förrän längre fram.
”Det är akut”
I en serie färska rapporter går den mellanstatliga organisationen IPBES igenom hur läget ser ut i olika världsdelar just nu. Det är dyster läsning. I Nord- och Sydamerika har artpopulationer till exempel minskat med i snitt 31 procent sedan den europeiska koloniseringen påbörjades. I Asien- och Stillahavsområdet är var fjärde inhemsk art utrotningshotad. I Europa hotas 37 procent av alla sötvattensfiskar av utrotning.
Och i samband med den globala uppvärmningen blir det bara sämre, konstaterar Världsnaturfonden (WWF) som nyligen släppt en rapport på ämnet. Ska vi ha en realistisk chans att försöka rädda de arter som finns i dag måste vi ha en plan för vart de ska ta vägen när klimatet förändras – för det gör det.
– Det är akut, inget snack om saken. Klimatförändringen är ju inte något vi kan invänta. Det gäller ju nu att försöka begränsa den på alla sätt vi kan, säger Olle Forshed på WWF.
Parismålet kan bromsa
Om vi människor kör på utan att hantera klimathotet, vilket innebär en temperaturhöjning på 4,5 grader, riskerar vi att se en lokal utrotning av nästan hälften av djur- och växtarterna i världens artrikaste områden, enligt rapporten. Lyckas vi hålla oss till Parismålet om två graders uppvärmning skulle vi kunna hejda utvecklingen avsevärt, men även det innebär att var fjärde djur- och växtart i dessa områden riskerar utrotning. Har de däremot möjlighet att röra sig till nya territorier och lyckas etablera sig där kan andelen minska ytterligare, till var femte art.
– Men många djur och växter har ju inte en chans att kunna förflytta sig och adaptera till nya platser. Vi räknar med att många kommer slås ut totalt, till exempel olika mossor och groddjur som är väldigt känsliga för hur fuktigt det är i marken. Framförallt växter har svårt att förflytta sig och etablera sig i nya områden, säger Olle Forshed.
Ett globalt åtagande
Søren Faurby menar att klimatförändringar inte skulle innebära ett lika stort hot mot arters överlevnad utan människan med i bilden.
– För 120 000 år sedan var det 1,5 grader varmare än det är i dag. Så det är inte temperaturändringar i sig själva som spelar roll, utan kombinationen med andra faktorer, som människors förstörelse av olika habitat, till exempel.
Det är också vi som måste hejda utvecklingen, säger Olle Forshed.
– Det är ett globalt åtagande vi måste göra. Mänskligheten kan ju fortfarande vända det så att vi i alla fall inte når upp till de mest fruktansvärda nivåerna. Vi måste göra det. Vi får en annan värld då, det är ett faktum.
