Med en radikal motion, banderoller, sånger och ett rejält frågebatteri gjorde sig ett 20-tal aktivister från klimatnätverket Extintcion rebellion (XR) redo för H&M:s bolagsstämma i onsdags. Målet var att störa mötet och framföra krav på klädjätten att upphöra med fast fashion.
– H&M skulle kunna vara drivande i omställningen mot en mer cirkulär marknad, men istället planeras det för ökad produktion som förvärrar krisen i ett läge när utsläppen måste minska drastiskt för att vi ska undvika klimatkollaps. Vi har inte råd med snabbmode, säger My Ericson, en av personerna som deltog i aktionen.
Nätverkets lagda motion om stopp för nyproduktion till år 2026 röstades ned, liksom deras förslag om nekad ansvarsfrihet för styrelsen. Och när protesten efter ett tag blev mer högljudd blev de utkörda ur lokalen. Men XR-aktivisterna tycker ändå att de fick ut sitt budskap.
– Att våra förslag skulle röstas ned var väntat. Men styrelsen hann i alla fall svara på flera av våra frågor, så det var ju bra även om vi är långt ifrån nöjda med svaren och tycker att deras snack om hållbarhet mest är greenwashing. Vi har redan kläder för sex generationer på jorden – vi behöver inte fler, säger My Ericson.
Växande arena
Att intresseorganisationer, inte minst inom klimatområdet, köper aktier i bolag för att mer eller mindre högljutt protestera och framföra krav på bolagsstämmor har blivit vanligare på senare år.
Nyligen tvingades till exempel SEB avbryta sin årsstämma efter att Greta Thunberg och andra klimataktivister stört mötesordningen.
Förra året genomfördes flera liknande aktioner av en mängd organisationer som krävde att alltifrån banker till skogsbolag upphörde med klimatförstörande verksamhet.
En effekt har blivit att flera företag vidtagit säkerhetsåtgärder inför årets stämmosäsong. I H&M:s fall fanns både poliser och väktare på plats under stämman. Andra har gått ännu längre och bestämt sig för att helt sluta med fysiska stämmor och istället arrangera dem digitalt. Hit hör familjen Lundins energibolag Orrön, som i samband med sin årsstämma i fjol fick besök av aktivistnätverket Ta tillbaka framtiden.
”Politiken går bakåt”
Sociologiprofessorn Linda Soneryd har i sin forskning specialiserat sig på frågor om deltagande och styrning på miljöområdet och leder just nu projektet ”Fossilfri framtid”. Hon är inte förvånad över att den här typen av aktioner blir allt vanligare.
– Eftersom fokuset på finans och klimat generellt har blivit större är det naturligt att allmänhet och organisationer också sätter mer tryck på näringslivet, säger hon.
Linda Soneryd tror även att trenden hänger ihop med en generell tillbakagång på klimatområdet – inte minst ur ett politiskt perspektiv.
– Tidigare gick klimatpolitiken åtminstone framåt men i för långsam takt. Nu går den istället bakåt, både i Sverige och i EU. Det tror jag människor blir extremt frustrerade över.
Hon nämner hur exempelvis EU:s regelverk som skulle underlätta för att styra hållbara finanser har urvattnats och skjutits upp.
Känsliga för opinionsyttringar
Hur framgångsrik den här typen av aktivism är som metod tycker Linda Soneryd är svårt att svara på. Men klart är att sociala rörelser har haft betydelse för att väcka frågor om finansieringens och näringslivets påverkan på klimatet.
– Det är något som även IPCC har lyft. Sedan kan ju privata bolag vara känsliga för den allmänna opinionen, även om det är oklart på vilket sätt det får effekt på deras agerande. Så även om organisationers motioner röstas ned eller högljudda aktivister förs ut från stämmorna kan det ha en påverkan – inte minst genom att frågan åtminstone får uppmärksamhet.
Finns det risker med utvecklingen om allt fler stämmor börjar hållas digitalt i stället för fysiskt?
– Klart att det kanske finns bolag som ser den här formen av störmoment som ett hot mot den demokratiska ordning som stämmotraditionen innebär. Samtidigt finns det säkert också bolag som uttryckligen värnar om den öppenhet som fysiska bolagsstämmor står för, där även mindre aktieägare kan komma och uttrycka sina åsikter och utkräva ansvar, säger Linda Soneryd.
Hon tror också att det kan finnas en större acceptans bland allmänheten för den här typen av aktioner, som riktar sig direkt mot maktsfären på ett annat sätt än exempelvis vägblockader.
”Vi är livrädda”
XR-aktivisten My Ericson säger att hon inte vet hur stort folkligt stöd deras aktioner på bolagsstämmor har, men att handlingarna är grundade i en stark oro över utvecklingen på klimatområdet.
– Vi önskar såklart att vi inte skulle behöva göra sådant här, men det är en desperationshandling. Vi är livrädda och oroliga över vart vi är på väg och känner att vi måste agera. Vi kan inte fortsätta med business as usual, och här har bolag som H&M ett jättestort ansvar.
