EU-regelverket CSRD har haft en tydlig effekt på hur europeiska företag arbetar för att minska sina utsläpp. Reglerna kräver att företag öppet redovisar hur de jobbar med hållbarhetsfrågor och hur deras verksamhet påverkar natur och klimat. Syftet är att göra det enklare för alla – kunder, investerare och allmänhet – att förstå hur hållbara företagen är.
För hållbarhetsansvariga ute på företagen har CSRD sedan införlivandet i lagstiftningen förra sommaren varit en tydlig boost.
– Hållbarhetschefer blev högt eftertraktade och började på allvar bli lyssnade på, säger Tove Ahlström, strategisk hållbarhetsexpert som dagligen hjälper företag med hållbarhetsrapportering.
Hon berättar att kunskapsnivån på vissa bolag var förvånansvärt låg när arbetet med att uppfylla CSRD:s krav sattes igång.
– Jag fick faktiskt lite av en chock över hur låg kompetensnivån var på vissa håll. Det fanns ingen kunskap alls.
Hotas av EU-beslut
Nu har EU-beslut tagits som allvarligt hotar hållbarhetsarbetet inom näringslivet. I slutet av mars godkände såväl ministerrådet som parlamentet ett förslag om att företag ska få uppskov med rapporteringen till 2027 eller 2028. EU-kommissionen har också lagt fram ett förslag om att minska antalet företag som omfattas av CSRD, bland annat genom att undanta stora företag med färre än 1 000 anställda.
Kommissionen, ivrigt påhejad av parlamentets konservativa krafter, har motiverat förslagen med att de undanröjer hinder för EU:s konkurrenskraft.
För Tove Ahlström är det dock tydligt att en uppmjukad lagstiftning kommer att leda till sänkta hållbarhetsambitioner på företagen.
– Att företagen får lite mer tid på sig tycker jag är rimligt. Men om det blir en gräns på 1 000 anställda, vilket det lutar åt, blir 80 procent av företagen bortplockade från regelverket. Det är oerhört beklagligt, säger hon.
Enligt hennes erfarenhet är det just mindre och medelstora bolag som behöver lagens stöd som mest.
– Nu får hållbarhetsfrågor mindre utrymme och arbetet kommer att dra ner på takten, det är tydligt.
Stora utsläppare undantas
Hon betonar att en gräns vid 1 000 anställda, som flera experter Dagens ETC talat med bedömer kommer att bli verklighet efter sommaren, är dåligt anpassad för hållbarhetsarbete. Ett relativt grönt företag med 1 001 anställda distansarbetande konsulter skulle med en sådan gräns krävas på hållbarhetsrapportering – medan exempelvis ett fossilföretag med 999 anställda hade undantagits.
Några exempel på företag med färre än 1 000 anställda som inte längre kommer att behöva hållbarhetsrapportera är energi- och fjärrvärmeföretaget Stockholm exergi, med strax över 800 anställda, Coca-cola Sverige, med omkring 725 personer på personallistan, och flygbolaget Bra, där runt 500 arbetar.
Om bolagen fortsätter att rapportera på frivillig basis återstår att se, men för Tove Ahlström är det tydligt:
– Antalet anställda har inget med ett företags hållbarhet att göra.
Resurser läggs på annat och hållbarhetsansvariga tappar mandat när de inte längre har lagen som argument.
Forskningsstudie pågår
Tommy Borglund är lektor vid Handelshögskolan på Örebro universitet. I en pågående studie har han intervjuat ett 20-tal företags- och hållbarhetschefer om hur deras verksamheter påverkas av bland annat krav på klimatredovisningar.
Han är enig med Tove Ahlström: urvattnade EU-regler kommer att få kraftigt negativ betydelse för företagens hållbarhetsarbete.
– Det gör att arbetet med de här frågorna sjunker i tempo för de bolag som nu inte omfattas av lagen. Resurser läggs på annat och hållbarhetsansvariga tappar mandat när de inte längre har lagen som argument.
Att undanta just de mindre och medelstora företagen från kraven kommer att få konsekvenser, påpekar han.
– Det är de små och medelstora företagen som behöver stödet av lagen för att komma igång, de har legat i startgroparna.
