Klimat.

2014-03-17 10:06
  • I så kallad död ved kryllar det ofta av nya arter.  Bild: Elin Lindman
    I så kallad död ved kryllar det ofta av nya arter.
  • Lavar och mossor spelar större roll än vad många tror.  Bild: Elin Lindman
    Lavar och mossor spelar större roll än vad många tror.
  • Delar av Risveden har redan blivit till kalhygge.  Bild: Elin Lindman
    Delar av Risveden har redan blivit till kalhygge.

Sveriges okända miljöhot – gammelskogen försvinner

Ofta tycks vi svenskar veta mer om skövlingen av Amazonas regnskog än om våra egna utrotningshotade gammelskogar. Enligt den internationella naturvårdsorganisationen IUCN är det moderna skogsbruket och förströelsen av arters livsmiljö det största miljöhotet i Sverige.
   – Om vi inte ökar mängden gammelskog följer vi varken riksdagens miljömål, skogsvårdslagen eller en mängd FN- och EU-konventioner som Sverige undertecknat, säger Stig-Olof Holm, talesman för föreningen Skydda skogen.

Risveden i Västra Götaland. Ett stort vildmarksområde som står på listan över hotade skogar på Naturskyddsföreningens hemsida. Området har påverkats av modernt skogsbruk men ännu finns här stora orörda gammelskogar och ett rikt djur- och växtliv. Skogen är mellan 120 och 200 år gammal och består av tall, gran, björk, ek och asp. Här ligger också skogspartiet Skäfthult – Matbrunn.

Under inventeringar gjorda av Naturskyddsföreningen fann man här 15 olika signalarter, som är en typ av indikatorarter användbara för att lokalisera och urskilja skogar med höga naturvärden. Fyra av signal­arterna i denna skog var röd­listade.

Enligt den internationella naturvårdsorganisationen IUCN var 2010 totalt 4 259 svenska organismer hotade enligt deras rödlista. Den största andelen, 1 798, var skogslevande.

I Risveden har Naturskyddsföreningens inventerare bland annat hittat hållav, vedtrappmossa och knärot. Arter som de flesta inte skulle känna igen men som är en viktig del av den hotade biologiska mångfalden i våra skogar.

– Cirka fyra procent av den produktiva svenska skogen är skyddad. Ser vi till forskningen vad gäller skyddsbehov för olika arter skulle omkring 20 procent behöva skyddas på landskapsnivå säger Stig-Olof Holm, talesperson för föreningen Skydda Skogen.

Föreningen anser att skogsbruket i sin nuvarande form är en exploaterande näring som inte är långsiktigt hållbar. Samtidigt riktas kritik mot att vinsterna från skogsbruket huvudsakligen inte har tillfallit dem som har ­arbetat med eller bott i skogen.

Reducerad mångfald

Stig-Olof Holm instämmer i påståendet att skogsbruket är Sveriges största miljöhot eftersom merparten av Sveriges landyta består av skogsareal.

– Om vi ser till norra Sverige har plantageskogsbruket omvandlat omkring 30 procent av skogen till tallplantager i olika åldersklasser. Detta har kraftigt reducerat den biologiska mångfalden i dessa områden. Denna process fortgår – fler och fler skogar omvandlas till plantager, trots att det inte är nödvändigt ur ekonomisk synvinkel, då man skulle kunna återbeskoga med vanlig skog efter avverkning i stället för plantager.

Föreningen Skydda skogen anser att Skogsvårdslagen bör ändras på flera områden för att stämma överens med miljöbalkens artskyddsförordning och EU:s art- och habitatdirektiv, vilket inte nu är fallet.

– Det är viktigt att bevara gammelskogen eftersom en stor del av den biologiska mångfalden i Sverige är beroende av att den finns kvar, säger Stig-Olof Holm.

Men det är inte bara för hållaven, vedtrappmossan och knärotens egenvärde som gammelskogarna bör bevaras. Djurlivet påverkas såklart också negativt av vårdslöst skogsbruk. Jakt och fiske, landskapets skönhet, vattnet, bär- och svampplockningen, renbete och turism är alla faktorer som ofta får stå tillbaka för skogsindustrin. Konflikter mellan lokalbefolkningen och skogsnäringen de senaste åren i Valvträsk, Storön, Kassjö, Finnskogen, Yxsjöberg, Granberget och mellan renskötare och skogsnäring visar på att skogsindustrin är vida ifrågasatt.

Gamla ekosystem ersätts

Skogsnäringens mantra är att vi aldrig har haft så mycket skog som nu. Men aldrig har vi heller haft så lite ”riktig skog”, anser biologerna och forskarna som med lupp, gps och anteckningsblock letar sällsynta lavar och kryp som berättar hur ekosystemet i skogen egentligen mår. Tre fjärdedelar av Sveriges produktiva skogsmark har varit kalavverkad minst en gång. Gamla ekosystem har ersatts av mono­kulturskogar som består av samma träd – oftast gran eller tall i samma storlek, som växer i raka led för att bli virke till pappersbruk eller sågindustrin.

Johan Wester, enhetschef på skogsenheten på Skogsstyrelsen, säger att det görs många viktiga åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden i skogen, men att det finns behov av ytterligare insatser.

– För närvarande är drygt två miljoner hektar produktiv skogsmark formellt skyddad eller frivilligt avsatt för naturvård. Det motsvarar ungefär 10 procent av den produktiva skogsmarken. Fler naturskogar och andra områden med höga naturvärden behöver skyddas och regeringen har också nyligen beslutat om nya etappmål för ytterligare skydd av skog i landet. Från Skogsstyrelsens sida arbetar vi sedan flera år för att öka användningen av alternativa metoder till trakthyggesbruk, vilket kan bidra till en ökad variation i skogen.

”Kalhyggena ser ut som om ett krig rasat fram över markerna. Det utgår en sorg från sådan mark som gör allt levande förtvivlat”, skrev författaren Sara Lidman om sitt Västerbotten i Dagens Nyheter 1977. I Risveden ligger vedtrappsmossan än så länge på sin plats.

Om skogen och avverkningen

• IUCN, the International Union for Conservation of Nature är världens äldsta och största naturvårdsorganisation.

• Signalarter är en typ av indikatorarter som är användbara för att lokalisera och urskilja skogar med höga naturvärden.

• Rödlistan tar upp vilka arter som riskerar att försvinna och varför arterna är hotade. Vid rödlistningsbedömningen utvärderas tillgängliga data från bland annat forskning, miljöövervakning, museer, amatörbiologers rapporter och litteratur mot de internationella, formaliserade kriterierna.

• Skog som är äldre än 130–150 år kan betecknas som gammelskog. Sådana skogars andel av skogslandskapets areal är avgörande för många arters möjligheter att överleva. Av skogarna i Sverige återstår endast cirka två procent av skogar med en ålder på över 160 år.