Klimat.

2018-01-18 10:28
BILD: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT

Skatten täcker knappt en tredjedel av ­flygets skatterabatt

Flygbranschen får i dag enorma subventioner och skattelättnader. Om Sverige hade beskattat flyget på samma nivå som vägtrafiken hade staten dragit in 167 kronor per flygresenär. Regeringens flygskatt täcker inte ens en tredjedel av skattebortfallet.

De svenskar som flydde stressen och kylan för julfirande i Los Angeles betalade halva priset för biljetten jämfört med vad den kostade i december 2010. Även Pragflyget har halverats i pris, och till Amsterdam och Dubai har priserna i genomsnitt sjunkit med tredjedel, enligt Svenskt flygprisindex.

Pris-fallet är en av förklaringarna till att svenskarnas flygande har exploderat – utrikesresorna har ökat med 77 procent sedan 1990. Men flygboomen är dopad med kraftiga skattesubventioner, och de regionala flygplatserna hålls öppna tack vare bidrag från stat och kommun.

Under 2016 fick flygplatserna 635 miljoner, en fördubbling sedan 2012. Det visade Dagens ETC:s granskning som publicerades i gårdagens tidning.

– Ur klimatsynpunkt är bidragen som att hälla flygfotogen på en brinnande eld, säger Oscar Alarik, klimatchef på Naturskyddsföreningen.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Rabatter största stödet

Men kommunernas direktstöd utgör endast en del av de ekonomiska lättnaderna och stöden till flygbranschen.

De senaste åren har staten skjutit in 2,4 miljarder för att rädda SAS och beslutat om 250 miljoner i investeringsbidrag för nybyggnationen av Sälens flygplats. Och det största stödet kommer från statens skatte-rabatter riktade till flygbranschen. När regeringen nu föreslår att med en flygskatt ta tillbaka en del av pengarna beräknas statens nettointäkter bli omkring 1,75 miljarder kronor per år, vilket bara är en tredjedel av det totala skattebortfallet till flygbranschen.

Vägtrafiken är högre beskattad

Utsläppen från svenskarnas flygande är lika stora som alla personbilstransporter i Sverige. Men trots det är alla utrikesresor momsbefriade och flygbränslet är helt skattebefriat samtidigt som flyget är undantaget många miljöskatter.

Om flyget hade beskattats på samma nivå som vägtrafiken hade staten fått in mellan 3,7 och 6 miljarder kronor per år, enligt en undersökning gjord av professor Jonas Åkerman vid KTH. Det motsvarar 167 kronor per flygbiljett, baserat på antalet resor under 2016.

– Om flygsektorn skulle beskattas på samma sätt som vägsektorn – då får vi det där gapet. Sedan är det inte säkert att den beskattning man har för vägsektorn i dag är tillräcklig för att nå till exempel klimatmålen. Så man kan säga att det där är ett minimum för vad som skulle krävas, säger Jonas Åkerman.

Inte förenligt med ambitioner

Jörgen Larsson, forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers, anser att bidragen går på tvärs med Sveriges klimatambitioner.

– Dagens politik riskerar att bli kontraproduktiv. Att undanta skatt från flyget, att ge drift-subventioner till flygplatser och att ge investeringsbidrag som för Sälens flygplats bidrar till ett ökat flygande och därmed blir det svårare och dyrare att nå klimatmålet.

”Köper inte resonemanget”

Med den flygskatt som införs i april blir inrikesresor 60 kronor dyrare. Intresseorganisationen Svenskt flyg har utropat skatteförslaget som dödsstöten för inrikesflyget. Men Rony Forsberg, vd på Jönköping Airport, tycker att tonläget är uppskruvat.

– Jag köper inte resonemanget. Vi kommer inte att tappa en enda resenär på grund av flygskatten. Folk slutar inte flyga från oss till Arlanda om priset höjs med 60 kronor.

Flygplatsen har gjort egna enkätundersökningar bland resenärerna och kommit fram till att de är villiga att betala upp till 200 kronor mer per biljett om pengarna gick till att göra flyget mer miljövänligt.

– Att införa flygskatt som den är nu är en ren straffskatt. Jag hade stått bakom den om pengarna som samlades in hade öronmärkts till forskning för att göra flygbranschen mer hållbar, säger Rony Forsberg.

”En gökunge i klimatpolitiken”

Naturskyddsföreningens klimat-chef Oscar Alarik håller med flygplatschefen om att flygskatten inte är tillräcklig.

– Den kommer ha en positiv effekt, men den kommer redan efter några år ätas upp av det kraftigt ökade utrikesflyget. Vi kan inte fortsätta ha en dubbel standard där vi lägger stora resurser på allt från att täta våra hus till förnybar energi och sedan låter dessa utsläpps-minskningar slukas av en otyglad sektor som flyget. Flyget har blivit en gökunge i klimat-politiken.

Jan-Olov Bergling, branschchef för Svenskt flyg, sa i gårdagens tidning att det ”inte spelar någon roll om svenskarna slutar flyga”. Oscar Alarik känner igen resonemanget.

– Samma argument upprepas av kritiker i alla länder när de ställs inför en klimatpolitik som innebär att ta ansvar för sina utsläpp. Men det gör skillnad när Sverige går före, bra exempel sprider sig i världen. Att en ledande person inom flygbranschen är så ovetande om vilka klimatutmaningar vi står inför är förvånande.

60 kronor. Så hög blir skatten för flyg inom Europa.

250 kronor kostar det för flyg till länder utanför Europa som ligger max 6 000 kilometer från flygplatsen Arlanda.

400 kronor för flyg till resterande länder längre bort än 6 000 kilometer från Arlanda.

 

Beräknas ge 1,75 miljarder

l Den 1 april i år införs en flygskatt som beräknas dra in omkring 1,75 miljarder kronor per år till statskassan. Regeringen- kommer samtidigt öka -bidragen till de -regionala flyg-platserna med 120 miljoner kronor per år.