Att de två nya reaktorer som just nu uppförs i Europa – Olkiluoto-3 i Finland och Flamanville 3 i Frankrike – är kraftigt försenade och har överskridit budget flera gånger om har inte dämpat entusiasmen.
Det är för många en gåta att marknadsliberala partier vill satsa på ett energislag som inte kan byggas utan kraftiga statliga subventioner. Så också för Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet, LTH.
– Det går inte att påstå att kärnkraften behövs för att rädda klimatet – varken ur ett tekniskt perspektiv eller ur ett resursperspektiv. Jag vet inte vad politikerna grundar det på. Det finns inte heller någon marknadsaktör som vill bygga ny kärnkraft, säger han.
Han får medhåll av KTH-professorn Lennart Söder. När marknaden får råda är det istället vindkraft som byggs.
– Det finns ingen energiplan för Sverige, ingen övergripande planering. Vi bygger inte vindkraft för att vi behöver vindkraft utan för att det är lönsamt. Vi bygger så mycket vindkraft idag att målen i elcertifikatsystemen överskrids, eftersom kostnaden är lägre än förväntat elpris, säger Lennart Söder.
Utbyggnaden motsvarar en halv reaktor om året, och drivs i första hand av aktörer som pensionsstiftelser och försäkringsbolag, inte av elbolag.
Vattenkraften räcker långt
Att vindkraften kommer att vara central i Sveriges framtida energisyststem råder det inget tvivel om. I en ny rapport från Energimyndigheten analyseras fem framtidsscenarier för 100 procent förnybar energi på marknadsmässiga grunder. Det troligaste scenariot är enligt myndigheten ett system med vindkraft från norr till söder, samt vattenkraft och kraftvärme. Något behov av kärnkraft nämns inte någonstans, tvärtom menar myndigheten att kärnkraften står i vägen för en snabbare utbyggnad av förnybar el.
Även Lars J Nilsson tror på ett framtida energissystem dominerat av vindkraft och vattenkraft – plus kraftvärmeanläggningar kopplade till fjärrvärmesystemet.
– Mycket hänger på hur stamnätet utvecklas, hur uppkopplade vi är mot andra länder och på flexibel efterfrågan. Energisystemet är komplext och allt hänger ihop, säger han.
Redan idag sker ett utjämnande utbyte av el mellan Sverige och närliggande länder.
– Om det blåser i Danmark säljer de billig el till oss och Norge, omvänt säljer vi till dem när det inte blåser där.
Lars J Nilsson tror att det kommer att dröja länge innan vi behöver lagra el i syfte att klara effektbalansen.
– Enligt studier behövs inte det förrän andelen förnybart är väldigt hög. Vattenkraften räcker långt för att balansera, om det behövs. För enstaka dagar med effektbrist kan gasturbiner vara ett alternativ.
Gasturbiner är billiga och kan drivas med biogas eller fossil gas.
– Kärnkraft passar däremot dåligt i ett system där man vill ha hög flexibilitet, säger Lars J Nilsson.
Förbryllande fetischism
Även Lennart Söder ser många möjligheter, utom import från grannländer, för att parera eventuell effektbrist den dag kärnkraften är utfasad.
– Som exempelvis ellagring i batterier, pumpkraftverk eller bränsleceller. Flexibel elanvändning i hus med elvärme, elbilar som kan mata ut el på nätet, kraftverk som drivs på biobränslen och effektivare vattenkraft är andra exempel på metoder för att klara toppeffekten, säger han.
– Vi kommer att tillföra den effekt vi behöver. Utmaningen är hur vi får en stabil och effektiv övergång till det nya förnybara systemet.
En förutsättning för att undvika effekt- och kapacitetsbrist är att elnäten byggs ut och att flexibiliteten i elsystemet ökar.
– Genom elektrifiering av transporter och industri kommer det att skapas mycket stora utrymmen för flexibilitet och energilagring som kan användas för att klara effektbalansen, säger Lars J Nilsson.
Batterierna är energilager som kan laddas och laddas ur. Vätgas till industrins fossilfria processer kan också produceras flexibelt och lagras, förklarar han.
Redan idag byggs en pilotanläggning för förnybar stålproduktion i Luleå, baserad på vätgas.
M, L, KD och SD hävdar ändå att kärnkraften behövs, inte minst när den tunga industrin ska bli fossilfri.
– Det är förbryllande med vissa partiers på gränsen till fetischistiska förordande av en teknik som inte har en chans att klara sig på marknaden, säger Lars J Nilsson.
