Klimat.

2020-12-21 18:40
  • Eftersom hon tycker att utbildning och undersökning är enormt viktigt har Kristal Ambrose fortsatt utbilda sig själv. I 12 år har hon därför ”bott i en ryggsäck” och lett sin organisation från hela världen. Just nu studerar hon i Malmö.  Bild: Anna-Maria Magnusson
    Eftersom hon tycker att utbildning och undersökning är enormt viktigt har Kristal Ambrose fortsatt utbilda sig själv. I 12 år har hon därför ”bott i en ryggsäck” och lett sin organisation från hela världen. Just nu studerar hon i Malmö.
  • Varje sommar organiserar Kristal Ambrose och  Bahamas plastic movement avgiftsfria ungdomsläger. Där lär sig barnen hur vår livsstil direkt påverkar miljön i havet.   Bild: Dorlan Curtis JR/Jawanza Small/Goldman Prize
    Varje sommar organiserar Kristal Ambrose och Bahamas plastic movement avgiftsfria ungdomsläger. Där lär sig barnen hur vår livsstil direkt påverkar miljön i havet.
  • När Kristal pratar om plast- föroreningar gör hon det med ett  leende: ”Jag känner nämligen en så stor glädje och inspiration när det gäller att hitta en lösning på detta problem.”  Bild: Anna-Maria Magnusson
    När Kristal pratar om plast- föroreningar gör hon det med ett leende: ”Jag känner nämligen en så stor glädje och inspiration när det gäller att hitta en lösning på detta problem.”
Puffetikett
Dagens ETC

Kristal Ambrose: ”Jag vill bli en del av lösningen”

Med hjälp av ungdomsaktivism övertygade Kristal Ambrose Bahamas regering att förbjuda användandet av engångsartiklar av plast.

För det har hon nu fått det prestigefyllda priset The Goldman environmental prize, även kallat det ”gröna” Nobelpriset.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Allt började när Kristal var 22 år. Hon jobbade på ett lokalt akvarium där en havssköldpadda hade svalt mängder av plastartiklar. Under nästan två dagar var de tvungna att via ändtarmen ta ut all plast ur tarmarna så den skulle överleva. Det var tydligt att den led. Kristal såg att det var plastartiklar hon själv använder till vardags som kom ut.

– Att se vad vi slänger och vilket inflytande det har på djurlivet i havet blev ett starkt uppvaknande för mig, berättar hon med tårar i ögonen.

I anslutning till detta bjöds hon in på en expedition för att studera det som kallas för ”The great Pacific garbage patch”, en yta tre gånger så stor som Frankrikes yta full med avfall ute i Stilla Havet. Återigen blev hon påmind om hur våra vanor har globala konsekvenser för miljön.

– Alla djur som var fångade i avfall och de plastartiklarna som flöt omkring motiverade mig att ändra mitt tankesätt och istället bli en del av lösningen.

Att ifrågasätta och utbilda

När hon kom hem var hon motiverad men också frågande. Frågan ”Varför” hängde länge kvar. Varför vet inte mitt folk detta och vad ligger till grund för detta enorma problem?

– Jag insåg snabbt att engångsartiklar av plast var en del av min kultur i Bahamas och något som det inte pratas tillräckligt om.

Det var då hon grundade frivilligorganisationen Bahamas Plastic Movement. Där organiseras olika utbildningsprogram för att engagera, stärka och utbilda ungdomar från alla öar i Bahamas. Varje sommar organiserar de också avgiftsfria ungdomsläger. Där dissekerar barnen fisk för att titta på innehållet i tarmarna, rensar plast på stränderna, mäter mikroplast på havsytan och lär sig hur vår livsstil direkt påverkar miljön i havet. Men för att skapa ”framtidens ledare”, som hon utrycker det, utbildar de också de äldre ungdomarna till att bli politiskt medvetna.

– Det är oftast för svårt att ändra tankesätt hos en 50-åring eller till och med en 20-åring, suckar hon lite uppgivet.

Det är också därför hon valt att fokusera på att utbilda barn och ungdomar.

– Barnen är verkligen mina partners i det här arbetet, säger hon och skiner upp.

Hon fortsätter:

– Ett barn tvekar inte och är inte ursäktande så när de upptäcker ett problem i världen vågar de säga ifrån.

Lagändring genom aktivism

På ungdomslägret som organiseras varje sommar samlar och undervisar de barnen mellan 5 och 16 år i samma rum och senare delas de upp i mindre grupper.

– De äldre studenterna har en helhetssyn och vill arbeta för politiska förändringar medan de yngre är små energiknippen som plockar allt skräp de ser och pratar ständigt om det med sina föräldrar.

Kristal kände att hon och hennes organisation behövde göra mer och satte ihop ett lagförslag till Bahamas regering. Tillsammans med de äldre studenterna satte de kurs mot miljöministerns kontor.

– Vi kom in sjungande ”We are the change, we are the solution, we can fix this plastic pollution.”

Därefter följde en livlig diskussion med miljöministern som lovade ta frågan högre upp. Tre månader senare kom lagen som förbjuder användandet av engångsartiklar av plast (plastpåsar, plastbestick, sugrör, frigolitförpackningar för mat och plastmuggar). Från och med januari 2020 kan du få böta tusentals dollar om du använder någon av dessa artiklar på Bahamas.

Utbildad problemlösare

Sverige är en av länderna som jobbar hårt för att nå FN:s globala mål nummer 14 genom att bland annat stödja forskning om djurlivet i Stilla havet. En stor del av denna forskning genomförs på World Maritime University i Malmö där Kristal just nu befinner sig. Hon har fått ett stipendium för att studera marint avfall och plastföroreningar och ska under tre år jämföra strategier för hantering av marint avfall runt om i Karibien.

På så sätt hoppas hon också kunna jobba lite bredare med Bahamas plastic movement och täcka fler ämnen.

– Plastföroreningar handlar precis lika mycket om avfallshantering som om miljö och ekonomi och därför vill jag se hur jag kan knyta samman dem i min organisation.

En förbundenhet med naturen

Kristal vill att hennes organisation förblir en gräsrotsrörelse men tycker att länken till utbildning och undersökning är oerhört viktig. Därför har hon fortsatt utbilda sig själv år efter år. I 12 år har hon ”bott i en ryggsäck” och lett sin organisation från hela världen. Eftersom hon kommer från en familj med låginkomsttagare har det varit en ständig jakt på stipendier och bidrag för att kunna finansiera sina studier. Med sin utbildning vill hon helst av allt fokusera på lösningar – inte problem. Så mycket att när hon pratar om plastföroreningar gör hon det med ett stort leende.

– Jag känner nämligen en så stor glädje och inspiration när det gäller att hitta en lösning på detta problem.

Att hon fick The Goldman environmental prize har enligt henne själv inte bara med hennes jobb med plastföroreningar att göra. Hon känner att det var för att barn och ungdomar fått synas och höras.

– Genom deras smittsamma glädje och passion för havet och dess djurliv har de blivit hörda.

Tillsammans med det stora antalet frivilliga som år efter år arbetat för att utbilda barn och ungdomar har hon många drömmar och förhoppningar, men en är starkast:

– Att vi alla känner oss så pass förbundna med naturen att allt har värde och inget är avfall. Och att allt på så sätt tas från vagga till vagga istället för från vagga till grav.

800dagar

Kristal Ambrose

Ålder: 31 år

Gör: Doktorerar om strategier för att ta hand om marint avfall i Karibien vid World Maritime University i Malmö. Driver även organisationen Bahamas Plastic movement.

Aktuell: Som en av vinnarna av priset The Goldman Environmental Prize (kallas det gröna Nobelpriset). Priset hedrar gräsrotshjältar från sex olika kontinenter som gjort stora insatser för att förbättra och skydda natur och miljö på sin kontinent.

Motivering: Med styrkan i ungdomsaktivism övertygade Kristal Ambrose Bahamas regering att förbjuda engångsartiklar av plast. Förbudet trädde i kraft i januari 2020.

Bahamas

Area: 700 öar utspridda över 18 880 kvadratkilometer.

Djurliv: Stort utbud av marint liv, däribland havssköldpaddor, sjökor, hajar och korallrev.

Turism: Tre miljoner turister besöker öarna varje år.

Föroreningar: Plastföroreningar beräknas kosta 8,5 miljoner amerikanska dollar i turistförluster.

Återvinning: Bahamas har inget återvinningssystem. Avfall slängs på soptippar eller förbränns.

Plastföroreningar i hav

Åtta miljoner ton plastavfall hamnar i havet varje år och dödar miljontals djur. År 2025 väntas vi ha ett ton plast för varje tre ton fisk i världens hav. Engångsartiklar av plast står för en tredjedel av allt plastavfall i världen. Genomsnittlig användning innan det blir avfall är ett par minuter. Plastavfallet finns kvar i naturen i upp till 1000 år.