Klimat.

2018-11-06 10:00
  • I år förväntas Kina öka koldioxidutsläppen med fem procent.  Bild: Andy Wong/AP
    I år förväntas Kina öka koldioxidutsläppen med fem procent. 
  • En arbetare lastar kol vid ett kraftverk i Tangxian i norra Kina.  Bild: AP
    En arbetare lastar kol vid ett kraftverk i Tangxian i norra Kina.
  • Källa: BP statistical  review
  • Bild: Andy Wong/AP
Puffetikett
Dagens ETC

Kinas utsläpp ökar snabbt

Samtidigt som Kina hyllas för sitt klimatarbete ökar landets utsläpp av koldioxid. De pandaformade solcellsparkerna finns där – men det gör också kolkraftverken. 

”Många uppfattar Kina som en global ledare i kampen mot klimatförändringarna, men det är helt fel”, säger journalisten och författaren Jojje Olsson.

Donald Trump gör en konstpaus för att ta emot publikens applåder. Det är 2017 och USA:s president har precis meddelat att landet lämnar Parisavtalet. Världens blickar vänds nu mot kommunistpartiets ledare Xi Jiping, som bedyrar att Kina inte kommer att följa USA:s exempel.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

I en tid full av klimatångest tar världens folkrikaste land på sig rollen som något hoppfullt att hålla fast vid.  Men samtidigt som Kina stoltserar med att vara ledande på sol- och vindenergi bolmar kolkraftverken i bakgrunden.

I en uppmärksammad artikel i Expressen konstaterade Jojje Olsson, som är boende i Taiwan, nyligen att det finns en baksida av Kinas klimatpolitik. Efter tre års stillastående började kol­dioxidutsläppen öka igen på en global nivå år 2017. Kina var inget undantag. Ytterligare en ökning på cirka fem procent förväntas i landet i år – den största årliga sedan 2011, enligt Greenpeace projekt Unearthed.

– Sol- och vindenergi byggs ut i snabbare takt procentuellt än vad kolkraften gör. Men kolkraften ökar mer i ren kapacitet.

– Kinas kommunistparti kommer alltid att prioritera den ekonomiska tillväxten framför miljön. Som det ser ut nu måste man satsa på koldioxid för att behålla sitt maktmonopol, säger Jojje Olsson till Dagens ETC.

”Kommer billigare undan”

Kinas mål är att kolkraftens kapacitet ska öka med upp till 19 procent till år 2021, vilket även Bloomberg rapporterat om. Med hänvisning till uppgifter från Världsbanken för 2015 anger Jojje Olsson också att landet får över 70 procent av sin energi från kolindustrin, jämfört med 34,23 procent i USA och 25, 35 procent i EU.

Att siffror som dessa inte uppmärksammas mer tror han till stor del beror på okunskap.

– Kina kommer billigare undan än vad landet borde göra. Den mesta av informationen som kommer ut om Kina bygger på de kinesiska myndigheternas retorik.

Enligt honom är Parisavtalet ett sådant exempel: Kina har ett icke-bindande löfte om att minska utsläppen omkring år 2030.

– Jag tror att man tänkte att det här är bättre än att Kina står utanför Parisavtalet.

En av dem som läst artikeln i Expressen är Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och klimatrådgivare i Kina åt organisationen GEIDCO, liksom tidigare generaldirektör för Energimyndigheten och återkommande skribent i ETC. Enligt honom beror Kinas inställning till Parisavtalet på att landet vill mäta koldioxid per BNP-enhet. Detta då man har en årlig tillväxt på 5–15 procent, vilket gör att innebörden av ett fast utsläppstak kan skifta.

– Kina måste öka takten av förnybar elproduktion. Det måste accelerera dramatiskt om vi ska vara säkra på att vi ska kunna undvika ohanterliga klimatförändringar, säger han.

Luftföroreningar – akut problem

Tomas Kåberger anser, till skillnad från Jojje Olsson, att Kina har all anledning att fortsätta satsa på förnybara energier om man vill prioritera ekonomisk tillväxt. Redan idag utgör luftföroreningarna ett akut problem.

– Kineserna är väl införstådda med att om deras ekonomiska tillväxt ska kunna fortsätta så kan de inte vara beroende av fossila bränslen. Då kommer energipriserna att gå upp så att den ekonomiska tillväxten försvåras.

En optimism finns även hos Greenpeace. I en intervju med New York Times från i fjol sa Li Shuo från organisationens Kinakontor att landets ökade utsläpp inte påverkar dess väg mot att minska dem.

– Kina kan fortsätta att ha en ledande roll i den globala klimatdebatten, trots denna kortsiktiga ökning av utsläpp, som är tillfällig, sa han.

Tomas Kåberger tycker inte heller att man ska dra för stora växlar på att Kina har större koldioxidutsläpp än USA och EU tillsammans.

– Det är inte så konstigt eftersom befolkningen i Kina också är betydligt större än den sammanlagda befolkningen i USA och EU.

I USA släpps det ut 16,5 ton koldioxid per person och år, medan Kina och EU ligger nära varandra: 7,2 respektive 6,9,enligt Global Carbon Projects statistik för fossila bränslen och industri.

Kolförbrukningen ökade i fjol

Enligt Jojje Olsson ökade kolförbrukningen i Kina i fjol och den kommer att öka i år igen. Han berättar att det beror på att Kina återigen börjat förlita sig på stål- och byggsektorn för ekonomisk tillväxt, då den ekonomiska omställningen till konsumtion och service gått långsammare än väntat. Han pekar även på låg energieffektivitet och korruption .

– En del av problemet i Kina är att kolsektorn är statlig, och det är väldigt svårt att avveckla de statliga företagen. Dels för att de förser många människor med jobb och dels för att de är ganska korrupta.

Det händer också saker på solenergiområdet. Kina har börjat minska utbyggnadsstödet för solcellsanläggningar. Tomas Kåberger tror att den minskade subventioneringen kan göra att solelsproduktionen tillfälligt minskar, men är ändå positiv.

– Man tror att det går att pressa ner solelspriserna. Jag tror att det finns en vision att ytterligare stärka kinesiska solelstillverkares position för export.

800dagar

Kinas koldioxidutsläpp

Kinas koldioxidutsläpp kan öka med fem procent i år, vilket är den största årliga ökningen sedan 2011.

År 2040 beräknas ett genomsnittligt hushåll i Kina konsumera
dubbelt så mycket elektricitet som idag.

Samma år tror man att landets kolberoende kommer att ligga
på 45 procent.

Källa: Greenpeace-organet Unearthed, International Energy Agency

3,1

Med så många procent växte världens kolproduktion förra året.

Källa: International Energy Agency