Klimat.

2020-11-02 09:15
  • I Kalifornien har enorma bränder rasat under slutet av sommaren och början av hösten. Bild: Noah Berger/AP
    I Kalifornien har enorma bränder rasat under slutet av sommaren och början av hösten.
  • Steve Krofchik försöker svalka sig i den nästan 60-gradiga hettan i Death Valley. Bild: John Locher/AP
    Steve Krofchik försöker svalka sig i den nästan 60-gradiga hettan i Death Valley.
  • I augusti drog orkanen Laura in över södra USA och orsakade stor förödelse.  Bild: Eric Gay/AP
    I augusti drog orkanen Laura in över södra USA och orsakade stor förödelse. 
  • Ingen av kandidaterna vill förbjuda fracking.  Bild: Brennan Linsley/AP
    Ingen av kandidaterna vill förbjuda fracking. 
  • Joe Biden har inte tagit ställning till bygget av oljeledningen Dakota Access  som bland annat skulle dras genom reservatet Standing Rocks och förstöra dricksvattentäkter för 100 000-tals invånare. Bild: Tom Stromme/The Bismarck Tribune/AP
    Joe Biden har inte tagit ställning till bygget av oljeledningen Dakota Access som bland annat skulle dras genom reservatet Standing Rocks och förstöra dricksvattentäkter för 100 000-tals invånare.
  • Inför valet 2016 lovade Donald Trump att satsa på kolindustrin. Trots det har antalet jobb minskat med 5 000 under hans mandat.  Bild: Matthew Brown/AP
    Inför valet 2016 lovade Donald Trump att satsa på kolindustrin. Trots det har antalet jobb minskat med 5 000 under hans mandat.
  • Joe Biden startade med ganska svaga klimatlöften men har under kampanjens gång blivit tvungen att skärpa sina krav.  Bild: Andrew Harnik/AP / Elizabeth Conley/Houston Chronicle/AP
    Joe Biden startade med ganska svaga klimatlöften men har under kampanjens gång blivit tvungen att skärpa sina krav.
Puffetikett
Dagens ETC

Kan Joe Biden rädda klimatet?

Klimataktivister har pressat demokraternas Joe Biden till att kampanja med ambitiösa klimatlöften – men klarar han att leva upp till förväntningarna?

 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

I morgon går det amerikanska folket till val. Vinner demokraternas presidentkandidat Joe Biden så startar han sin klimatsatsning i en rejäl uppförsbacke. Donald Trump har inte legat på latsidan när det gäller att göra det svårt för eventuella efterträdare att driva en effektiv miljö- och klimatpolitik. Hans administration har skalat ned myndigheter, sparkat tjänstemän, upphävt och urvattnat skyddsregler samt skadat det globala samarbetet kring kampen mot upphettningen. I slutspurten av sitt mandat har Trump tillsatt en domare, Amy Coney Barrett, som anser att klimatupphettningen är en diskussionsfråga, inte fakta.

Enligt CNN har högsta domstolen inte varit så konservativ sedan 1930-talet, och nu fruktar många att den kan riva upp lagar som inte stämmer med dess världsåskådning.

– Republikanerna har helt tappat det. Det enda de bryr sig om är att stötta vissa industrier och att själva bli omvalda. Samhällets bästa struntar de i. De orkar inte ens längre låtsas om annat, säger klimatforskaren Joel Clement.

Klimatrörelsen pressar Biden

Han är själv en av dem som råkat i kläm under Trumps presidentskap. Mellan åren 2010–2017 jobbade han på inrikesdepartementet med att skydda urfolk i Alaska, vars byar hotas av smältande isar. En dag fick han mejl-ledes nya arbetsuppgifter: nu skulle han flyttas till en ekonomiavdelning och kontrollera intäkter från olje-, gas- och gruvindustrin. Till skillnad från kollegor som utsattes för liknande omplaceringar eller sade upp sig gick Clement inte i tystnad, utan larmade om utrensningarna i media.

Han känner tacksamhet gentemot Sverige, som bara några månader efter att han hade lämnat sin post bjöd in honom till FN:s klimatförhandlingar i Bonn 2017 genom att låta honom vara en del av den svenska delegationen.

– Ni stod verkligen upp för mig. Vi är ett ganska litet gäng som forskar i arktiska frågor, jag tror att Sverige inte ville att min röst skulle tystna.

Besöket i Bonn gav Joel Clement en plattform och möjlighet att uppmärksamma världens regeringar på hur Trump  attackerar klimatarbetet. Han blev också en representant för den amerikanska klimatrörelsen, som vuxit sig stark de senaste åren. Från att ha varit nästan frånvarande i valrörelsen 2016 har klimatet blivit en viktig valfråga 2020, särskilt för unga amerikaner som använt olika metoder för att vinna politiskt gehör. Tillsammans med kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez har unga klimataktivister i Sunrise-rörelsen ockuperat demokraternas ledare Nancy Pelosis kontor för att få henne att agera för en grön ny giv. De har också på olika sätt satt press på president-
kandidaterna.

Joe Biden startade med ganska svaga klimatlöften men har under kampanjens gång blivit tvungen att skärpa sina krav. Idag sägs han ha den mest ambitiösa klimatplan som lagts fram av en kandidat från ett av de stora partierna.

Frågan är bara om det räcker, både för att USA ska ta sitt ansvar i klimatfrågan, och för att få honom vald.

Räcker Biden?

USA lämnar Parisavtalet den 4 november, dagen efter valet. Joe Biden har lovat att, så fort han svurits in, skriva på pappren som får USA att återvända till det globala klimatsamarbetet. Samtidigt har han varit tyst om att sätta ett mål för hur mycket USA:s utsläpp ska minska till 2030, något Parisavtalet säger att länderna ska göra. Han har också vacklat i frågan om huruvida USA kommer att lämna fossileran under hans ledning och vill inte förbjuda fracking, som tidvis gör USA till världens största producent av råolja.

Kan en så otydlig presidentkandidat ändå vinna klimatrörelsens stöd? Ja, enligt Alexandria Ocasio-Cortez, som säger till CNN att unga vill rösta på den kandidat ”som de kan påverka genom lobbyism”.

– Jag tror att unga nu har ett väldigt disciplinerat, aktivistiskt tankesätt och de är inte här med syfte att rösta på sin favoritperson eller någon som de tror är en perfekt president, sa kongressledamoten.

Etisk kollaps hotar

Joel Clement hoppas också på Biden.

– Det Biden föreslår idag räcker inte, men jag hoppas att han skärper sina krav under sin tid som president. Han har möjlighet att höja ribban. Parisavtalet är skapat för att kunna möjliggöra högre ambitioner för varje år.

Han säger att Trumps arv består av mer än bara politiska beslut. Under Trumps ledning har USA gått mot ”etisk kollaps” och blivit ett land där det anses okej att utrycka rasistiska åsikter, ta från de fattiga och ge till de rika, att strunta i andra och bara bry sig om sig själv.

– I en sådan kontext går det idag inte att kampanja på något mer radikalt sätt än vad Biden just nu gör. Många amerikaner tror att vi inte har några val, att det är för dyrt att göra något. Det kommer att ta ett par år för folk att se att vi kan göra massor. Först då kan vi höja ambitionerna.

800dagar

Vad vill presidentkandidaterna?

Joe Biden

Vill återansluta USA till Parisavtalet.

Vill slopa statliga subventioner till fossilindustrin.

Har tackat nej till kampanjdonationer från fossilindustrin.

Vill inte förbjuda fracking.

Säger att billig förnybar energi gör att USA inte behöver öppna nya kolanläggningar.

Har lagt fram en plan för att uppnå 100 procent ren el år 2035 och netto-nollutsläpp år 2050.

Har lovat att stoppa utbyggnaden av oljeledningen Keystone XL; men inte tagit ställning till Dakota Access-planerna.

Ser marknaden för förnybar energi som en stor jobbskapare.

Donald Trump

Har inte lagt fram en plan för att ta itu med klimatupphettningen.

Lämnade Parisavtalet och tar inte hänsyn till klimatet i politiska beslut.

Är positiv till fossilindustrin, även om han misslyckats med vallöftet
att göra USA till en kolnation igen. Trots avregleringar har antalet jobb i kolgruvorna minskat med 5 000 under hans mandat.

Under hans ledning har USA tidvis varit världens största oljeexportör, på grund av utvinningarna från frackingindustrin.

Har upphävt regler för att stoppa metanläckage.

Är positiv till de omstridda oljeledningarna Keystone XL och Dakota Access.

Har skrotat regler från Obama-eran som uppmuntrade tillväxten av förnybar energi.

Många hotade djurarter förlorade skyddsstatus under Trump.