Klimat.

2020-07-06 13:25
”Det bästa vore offshore-lösningar, helst med flytande vindkraftverk. Men den politiska styrningen kring detta är obefintlig”, säger Ola Carlson. Bild: Shutterstock, press
”Det bästa vore offshore-lösningar, helst med flytande vindkraftverk. Men den politiska styrningen kring detta är obefintlig”, säger Ola Carlson.
Puffetikett
Dagens ETC

Experten: Därför behövs inte kärnkraft

Kärnkraft eller inte kärnkraft? Frågan är återigen i ropet sedan en tillfällig effektbrist tvingade fram brännande av olja i Karlshamn. Men enligt experten handlar svaret snarare om att vända blicken från norr till söder.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Tisdagen den 23 juni hände det som inte får hända i ett land som inte vill bidra till klimatkrisen. Tillfällig effektbrist gjorde att elbolaget Uniper satte igång Sveriges reservkraftverk i Karlshamn i drift. Problemet? Att kraftverket producerar el genom att bränna olja.

Från borgerligt håll drogs snabbt en lans för kärnkraften och mot regeringens energi­politik.

”Det här är inte bra. Det tyder på dålig beredskap”, skrev Moderaternas partiledare Ulf Kristersson – som tidigare hotat med att lämna Energiöverenskommelsen med regeringen om inte kärnkraften tillåts ingå i Sveriges fossilfria vision – på sin Facebook.

Även på Twitter gick användare i taket och hånade framför allt Miljöpartiet för att avvecklingen av kärnkraften nu leder till att Sverige tvingas antingen bränna olja eller köpa smutsig kolkraft från andra länder.

Minimal andel

Att oljebrännande är dåligt för klimatet torde få motsätta sig, men mer sansade röster har också påpekat att de 5 193 MWh som producerades under tre dagars drift i Karlshamn motsvarar 0,00004 procent av Sveriges energiförbrukning 2019. Dessutom är det en ren villfarelse att samma brännande skulle utgöra ett bevis för nödvändigheten av kärnkraft för att ta itu med tillfällig effektbrist. Det anser åtminstone Ola Carlson, biträdande professor i förnybar elproduktion vid Chalmers.

– Det finns problem med effektbrist och kapacitetsbrist, men det betyder inte att kärnkraften behövs. Det vi behöver bygga för att lösa problem med flaskhalsar och effektbrist är mer vindkraft, fast i söder i stället för i norr, säger han.

För om det är något som Sverige inte lider av så är det elbrist. 2019 hade vi till exempel ett rekordstort elöverskott och Sverige har, utslaget över ett år, inte haft elnettobrist och därmed behov av elimport sedan 2010.

Det verkliga problemet enligt Ola Carlson är att de flesta vindkraftverk byggs i norr, helt enkelt för att det är mindre svårt att få bygglov än i Sydsverige. Och att det svenska stamnätet – strömmens motorväg längs landet – inte räcker till för att överföra nödvändig mängd till söder.

Därmed uppstår en flaskhals mellan norra och södra Sverige. Som då blir sårbart för effektbrist. Med en kärnkraft på halvfart – som nu, med flera reaktorer för tillfället ur drift – tvingas Sydsverige lösa eventuella problem med importerad el eller smutsig el från Karlshamn – exakt varifrån bestäms av dagspriset på el.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

– När marknadskrafterna får styra blir det så. De bygger där det är enklast och billigast. Trots att norra Sverige redan har en massa vattenkraft. Produktionen blir ojämnt utspridd, säger Ola Carlson.

Miljarder satsas

Att stamnätet är i behov av investeringar är ingen nyhet, inte heller att det finns orter där kapaciteten inte räcker till för att ansluta nya abonnenter till det befintliga elnätet. Svenska kraftnät ska därför lägga över 100 miljarder kronor de närmaste 20 åren på en uppgradering av det. En viktig del av upprustningen handlar om att se till att stamnätets kapacitet räcker, inte bara för att mata Sydsverige med el norrifrån, utan för att tillhandahålla all den el som en elektrifierad framtid kommer att kräva.

Men det är ett tidsödande arbete. Inte själva byggandet av kraftledningar, som kan ta ett par, tre år – däremot tillståndsprocessen, som kan ta uppåt nio år.

– Många är överens om att vi har väldigt långa tillståndsprocesser. Det är miljöbalken som ger att omfattande hänsyn behöver tas till närmiljön. Byggandet av en kraftledning ska ju ge minsta möjliga påverkan på naturen och beakta fritidsintressen och boendemiljöer, säger Per Eckemark, divisionschef vid Svenska kraftnät, men påminner om att regeringen redan är varse denna utdragna process och därför beställt ett par utredningar som ska titta på hur olika processer kan göras mer effektiva och om miljöbalken står i vägen för de klimatpolitiska målen.

Här höjer dock Ola Carlson fingret i luften.

– Visst kan man bygga ledningar, men det är inget bra sätt att lösa problemet på. Det är bättre att lägga produktionen i södra Sverige. Det bästa vore offshore-lösningar, helst med flytande vindkraftverk. Men den politiska styrningen kring detta är obefintlig, säger han.

Men när det inte blåser – har inte kärnkraftverken en roll att fylla då?

– Det till exempel avtalet med Ringhals ger är reaktiv effekt, men exakt samma lösning kan man åstadkomma med en modern vindfarm med 75 vindkraftverk. En sådan kan leverera reaktiv effekt även när det inte blåser. Kärnkraften är onödig om vindkraften byggs ut tillräckligt, men de som talar sig varma för den vet ju inte bättre. Man måste bara tänka annorlunda än idag, säger Ola Carlson.

En annan sak han avfärdar är att det förnybara inte skulle räcka till för att leverera all den el framtiden kommer att kräva. Svenska kraftnät har i en analys kommit fram till att i en framtid med 30 procent högre elanvändning och där endast förnybara källor används för elproduktion så finns en risk att elen inte kommer att räcka till alla i genomsnitt 42 minuter per år.

– Då vi får en massa elbilar i framtiden så får man helt enkelt styra laddningen och sprida ut den över tid och tillfällen med hög och billig elproduktion, styrningen görs via internet.

800dagar

Elproduktionens ABC

Aktiv och reaktiv effekt

En generator kan producera aktiv och reaktiv effekt. Den aktiva effekten gör att en pump pumpar vatten eller att ett hus kan värmas upp medan reaktiv effekt ser till att spänningen på elnätet hålls inom rimliga gränser och att magnetfält skapas i motorer.

För att en ledning skall kunna överföra maximal aktiv effekt från tillförsel ända till mottagaren är det viktigt att reaktiv effekt kan tillföras i både ändarna. Då hålls spänningen uppe och den överförda aktiva effekten kan vara som störst.

Effektbrist

Uppstår när efterfrågan på el – det vill säga effekten – vid en viss tidpunkt är större än utbudet, antingen för att den normala produktionen av någon anledning inte räcker till eller för att möjligheten att importera el begränsas.

Effektreserv

För att klara av tillfällig effektbrist har Svenska kraftnät upphandlat en effektreserv. Här ingår cirka 560 MW elproduktion från det oljeeldade kraftverket i Karlshamn och cirka 200 MW i så kallad förbrukningsreducering, vilket innebär att vissa elanvändare inom industrin mot ersättning drar ned sin förbrukning. Om denna reserv inte räcker för att tillhandahålla tillräckligt mycket el har Svenska kraftnät möjlighet att koppla bort användare enligt ett roterande schema.

Elhandel

Elhandel mellan olika påverkas av aktuellt elpris i respektive land och har inte nödvändigtvis en koppling till aktuell tillgång på el. Om ett land vid en viss tidpunkt har ett överskott på billig el blir det helt enkelt billigare för ett grannland att köpa sin el därifrån.

Elnätet

Mycket av den svenska elnätsutbyggnaden skedde under 1960- och 70-talet. Med andra ord är elnätet till stor del dimensionerat utifrån snart 50 år gamla prognoser om framtida elanvändning. Men både befolkningstillväxt, urbanisering och digitalisering liksom också tillkomsten av nya energikällor som vindkraft har gjort att elnätens kapacitet slagit i taket och är i behov av uppgradering. Ökande krav på elnäten gör att denna kapacitetsbrist inom kort riskerar att bli ännu mer påtaglig. Uppemot 100 miljarder kronor har avsatts fram till år 2040 för att modernisera elnätet.

Energi

Med energi avses hur mycket elektricitet som produceras utslaget över tid, till exempel under ett år. Sett över ett helt år har inte Sverige haft någon nettoimport, det vill säga brist på el, sedan 2010.

Energimixen

Sverige använde år 2019 164 TWh el. Kärnkraft och vattenkraft svarade vardera för cirka 40 procent av elproduktionen, vindkraften för 12 procent och kraftvärme för 9 procent.

Kapacitetsbrist

Uppstår när elnätet inte räcker till för att tillgodose abonnenternas behov av el.

Källa: Energiföretagen, Ellevio