Klimat.

2019-05-29 10:55
  • Algblomning utanför Karlskrona.  Bild: Kustbevakningen/TT
    Algblomning utanför Karlskrona.
  • Utbredning av syrefria och syrefattiga områden i Östersjön under hösten 2017
    Utbredning av syrefria och syrefattiga områden i Östersjön under hösten 2017
  • Utbredning av syrefria och syrefattiga områden i Östersjön under hösten 2018
    Utbredning av syrefria och syrefattiga områden i Östersjön under hösten 2018
Puffetikett
Dagens ETC

Bottendöden fortsätter breda ut sig i Östersjön

Badsäsongen har startat och många önskar kanske en repris av förra årets värme. Men det sköna badvädret hade även ett pris. I år är ytorna havsbotten som total saknar syre längs Östersjöns kuster större än någonsin.

”Får vi en lika varm sommar igen kan det bli värre”, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI.

De kustnära områdena runt Östersjön har världens största yta av syrefattiga havsbottnar. Redan 2017 var siffrorna rekordhöga och 2018 fortsatte de att breda ut sig, enligt mätningar som gjorts av SMHI.

– Det som i populärvetenskap kallas för döda havsbottnar är där det är totalt syrefritt. Där finns bara bakterier, inga djur kan leva där. Men även en kortvarig syrebrist påverkar hela ekosystemet. Fiskar som lever högre upp i vattnet kan simma därifrån, men bottenlevande djur är oftast inte så snabba och hinner inte därifrån och dör. Syrebristen påverkar även reproduktionen eftersom all energi går åt till att överleva, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

”Kan bli värre”

Syrebristen i Östersjön uppstår genom att biologiskt material som dött sjunker till botten. Där förmultnar det långsamt, en process som förbrukar mycket syre. Ett av problemen med Östersjön är att vattnet har ett dåligt flöde och byts ut långsamt.

– Det handlar om de fysiska förutsättningarna. Det är grunt i Öresund och Östersjöns vatten blandar sig inte heller så bra med vatten från Kattegatt eftersom det har olika salthalt. Det salta vattnet är tyngre och kommer hela tiden att lägga sig under det söta vattnet. Det är lång uppehållstid på djupvattnet i Östersjön, vilket gör att den näring som vi tillfört stannar kvar i systemet under lång tid. Västkusten har andra förutsättningar och där finns det ingen syrebrist på havsbottnen, säger Lena Viktorsson.

Under hösten 2018 uppmättes svavelväte i områden i södra Östersjön, vilket inte förekommer varje år.

– Det är ett tecken på att syrebristen gått väldigt långt. Att vi fann det nu kan bero på den varma våren och sommaren vi hade förra året, eftersom varmt vatten gör att nedbrytningen av det biologiska materialet ökar och den processen kräver syre. Får vi en lika varm sommar igen kan det bli värre, men det är svårt att veta hur stor påverkan skulle bli, säger Lena Viktorsson.

Redan 2014 konstaterade forskare att Östersjön har världens största yta av syrefattiga havsbottnar orsakade av människan. I studien konstaterades också att de döda havsbottnarnas storlek ökat tiofaldigt under de senaste 115 åren. Professor Daniel Conley vid Lunds universitet är en av forskarna bakom studien och han är varken alarmerad eller förvånad över SMHI:s mätresultat.

– Vi har kommit långt med att bromsa tillförseln av näring till Östersjön, men nedbrytningen av de organiska sediment som har bildats slukar syre och dessutom tar det ungefär fyrtio år för vattnet i Östersjön att bytas ut. Nu ser vi resultaten av det som hände på nittiotalet, då tillförseln var som högst, säger han.

Flera lösningar

Näringen som skapar övergödning och i förlängningen döda havsbottnar kommer från flera håll och lösningen för att rädda Östersjön inbegriper såväl jordbruk som avlopp. Stora insatser har redan gjorts med att förbättra reningsverken runt kusterna, påpekar Daniel Conley.

– Förbudet för passagerarfartyg att tömma toalettavfallet i Östersjön var också viktigt. Lantbruket har börjat lägga om men där behöver vi fortsätta utvecklingen. Jag önskar att alla länder runt Östersjön tog efter Danmark som infört en gödselkvot. Lantbrukarna får inte använda mer konstgödsel än vad deras jordar behöver, vilket gett mycket bra resultat, säger han.

Men när det gäller jordbrukssektorn är det också viktigt att komma tillrätta med hur man ska kunna återanvända gödsel på ett hållbart sätt. Kött- och mjölkproduktion producerar mycket gödsel som i de flesta fall hamnar direkt på åkrarna. Genom regn hamnar kväve och fosfor från gödseln i grundvattnet som genom avrinning hamnar i havet.

– Det behövs verkligen nya metoder eftersom mängden gödsel är så stor. En gris bajsar till exempel två och en halv gång så mycket som en människa. Biogastillverkning är bra för att tillvarata kolet i gödseln, men ger ingen effekt på kväve och fosfor, säger Daniel Conley.

800dagar

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Övergödning

Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till.

Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet.

Utsläppen kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen från land har minskat på senare år, men måste sjunka ytterligare för att stoppa algblomningar, syrebrist och bottendöd.

Källa: WWF