Klimat.

2020-10-01 09:00
”Hade vi inte fattat de här besluten om reduktionsplikt och kreditgarantier så hade inte                                     Preem dragit tillbaka sin ansökan om utbyggnad i Lysekil”, säger Miljöpartiets språkrör Per Bolund.  Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
”Hade vi inte fattat de här besluten om reduktionsplikt och kreditgarantier så hade inte Preem dragit tillbaka sin ansökan om utbyggnad i Lysekil”, säger Miljöpartiets språkrör Per Bolund. 
Puffetikett
Dagens ETC

Per Bolund (MP): Satsningar på biobränsle är nödvändigt

Miljöpartiets språkrör Per Bolund försvarar den svenska satsningen på biobränslen och anser att de är nödvändiga för att göra oss kvitt fossilberoendet. Han håller inte med forskarna som anser att biobränslen är en återvändsgränd i klimatarbetet.

– Vi använder biodrivmedlen som en brygga för att ta oss till framtidens fossilfria samhälle. Men det är ingen slutlösning, utan en åtgärd bland flera, säger han.

Här hittar du hela Dagens ETC:s bilaga om biobränslen

Du har beskrivit den nya förstärkta reduktionsplikten som en seger för klimatet, men miljörörelsen och forskarkåren är inte enstämmigt positiva här. Allt fler lyfter istället fram att biobränslen inte är klimatneutrala och vissa menar att de till och med kan vara mer klimatskadliga än fossila bränslen. Vad tänker du om det?

– Det är ju inget snack om att det finns dåliga biodrivmedel, det är vi alla medvetna om. Och då handlar det om att se till att de biodrivmedel vi använder är de mest hållbara och de som har störst positiv klimateffekt. Reduktionsplikten är ett krav på minskade utsläpp och sen är det upp till industrin att uppfylla det. Jag tycker att man ibland gör misstaget att bara se varje styrmedel för sig och fokuserar helt på det. Så ser inte vi på det. Reduktionsplikten är ett viktigt styrmedel, men det är ett styrmedel i en bred portfölj.

Biobränslen från skogen kan inte ses som klimatneutrala under något eller några enstaka årtionden utan bara över ett längre perspektiv på 60-100 år. Med tanke på hur akut klimatkrisen är – har vi råd med en så lång återbetalningstid?

– Det är riktigt att olika grödor har olika livscykler och därmed olika långa återbetalningstider. Raps till exempel har en ettårig livscykel. När det gäller vår stående skog, tall och gran, är tidsspannet längre. I lagstiftningen finns krav på återplantering, så att det kommer nya träd på plats som kan ta upp koldioxiden igen. Det vi strävar efter är inte att man ska använda timret för att producera biodrivmedel utan restprodukterna från skogsindustrin, som nu till exempel används i fjärrvärmeverk.

Ser du att det finns en risk att förslaget leder till ökad avverkning när den stående skogen istället gör mer nytta som kolsänka?

– Jag tror det är viktigt att komma ihåg att ingen skog står för evigt och att kolet någon gång kommer att komma ut i kretsloppet… Jag anser att det största värdet av skogen är sett utifrån ett biologisk mångfalds-perspektiv och just nu gör vi den största ökningen av budgeten för att skydda värdefull natur.

– Men ska vi minska utsläppen kortsiktigt från de ungefär fyra miljoner bilar som i dag körs på fossila bränslen så måste vi använda metoder som går att applicera på de bilar som finns på våra vägar nu. Bara fram till nästa val 2022 kommer vi kunna minska utsläppen med nästan två miljoner ton med reduktionsplikten och fram till 2030 handlar det om närmare sju miljoner ton.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Men när ni gör den kalkylen räknas ju inte de utsläpp som sker här och nu i själva förbränningsprocessen?

– Kalkylen utgår från att det är ett kretslopp. Vi använder Naturvårdsverkets beräkningar där man gör en livscykelanalys och också räknar in vilka utsläpp som sker under produktion.

Produktionen ja, men de nollar koldioxidutsläppen från förbränningen?

– Så har inte jag uppfattat det, utan jag uppfattar det som att man gör en livscykelanalys.

[Red anm: Koldioxidutsläppen från biodrivmedel räknas inte som utsläpp i den officiella statistiken för vägtrafiken, eftersom biodrivmedel anses vara koldioxidneutrala över tid. Om framställningen av råvarorna till biodrivmedlen medfört negativa förändringar i kolbalansen i skog och mark så räknas detta som utsläpp från biodrivmedlen. Förändringarna bokförs då i markanvändningssektorn (LULUCF) i det land där bioråvarorna produceras.]

En del av kritiken mot bio­bränslen handlar om att vi riskerar att låsa fast oss i en infrastruktur som fördröjer förbränningsmotorns död. Att vi nu kan fortsätta köpa bensin- och dieselbilar och köra på med ”rent” samvete. Hur ser du på det?

– Om Sverige inte hade teknik på plats för att elektrifiera transporterna skulle jag kunna köpa det resonemanget. Men nu har vi de mest ambitiösa systemen i hela EU för att få en snabb introduktion av elbilar och laddhybrider. Vi gör också satsningar på att få till en vätgasinfrastruktur för till exempel tunga transporter. Som jag och MP ser det har vi inte lyxen att kunna välja och vraka och säga att det bara är en teknik som kommer att vara lösningen för att skapa ett hållbart samhälle. Vi måste använda oss av alla de metoder som finns – och biodrivmedel är en avgörande pusselbit för att vi ska få ett hållbart transportsystem. Jag har fortfarande inte hört ett enda förslag från någon som är emot biobränsle på hur man ska kunna se till att de bilar som körs i dag på våra gator kan få minskade utsläpp.

EU-kommissionen har som förslag att ge kolinlagring en mer central roll i EU:s klimatpolitik och det har till exempel pratats om ersättningssystem för att uppmuntra skogsägare att låta skogen stå. Vad tycker du om det förslaget? Krockar inte det med biobränslesatsningen?

– Nej jag tycker att vi visar väldigt tydligt att Sverige kan vara en föregångare när det gäller att skydda värdefull natur och kombinera det med att restprodukter från skogsbruket kan användas för att producera hållbara biodrivmedel.

Förutom reduktionsplikt och direkta stöd via klimatklivet kan regeringens satsning på gröna kreditgarantier komma att gynna biobränsleindustrin i Sverige. Med tanke på biobränslets ifrågasatta klimatnytta – är det rimligt att staten går in och tar en stor del av lånerisken vid den här typen investeringar?

– Nu är det såklart inte bara biodrivmedel som kreditgarantierna går till. Men jag tycker att det här investeringsbeslutet är ett tydligt exempel på varför det är så viktigt att man vågar fatta beslut som tar oss i rätt riktning. Hade vi inte fattat de här besluten om reduktionsplikt och kreditgarantier så hade inte Preem dragit tillbaka sin ansökan om utbyggnad i Lysekil. Då hade investeringen gått till det 100 procent fossila istället.

800dagar

Reduktionsplikten

För att främja användningen av biodrivmedel har regeringen infört reduktionsplikt för bensin och diesel. Det innebär att alla drivmedelsleverantörer gradvis måste öka inblandningen av ­biodrivmedel med en viss procent­sats.

I dag är reduktionsnivån för bensin 4,2 procent och 21 procent för diesel. Den nya politiska överenskommelsen om förstärkt reduktionsplikt innebär att nivån för bensin höjs till 28 procent fram till 2030 och till 66 procent för diesel.

Reduktionsplikt införs även för flyget. Biojetutredningens förslag genomförs, vilket innebär reduktionsplikt på 0,8 procent 2021 som sedan ökar till 27 procent år 2030.

Den förstärkta reduktionsplikten beräknas, enligt regeringens uträkningar, minska Sveriges ­totala utsläpp med cirka 14 ­procent till 2030.

Andra budgetsatsningar som väntas påskynda utvecklingen av inhemsk biobränsleproduktion:

Statliga kreditgarantier. Målet är att möjliggöra ­finansiering av ”samhällsviktiga industri­investeringar”, såsom biobränsle­anläggningar. Det innebär att staten tar en större del av risken för att bankerna ska våga låna ut pengar. Kredit­garantierna kan uppgå till max 10 miljarder kronor under 2021. De beräknas öka till 15 miljarder kronor 2022 och 25 miljarder 2023.

Breddat och förstärkt klimatkliv innebär att direkt ekonomiskt stöd nu även ska kunna gå till biodrivmedel.

Regeringen förstärker det statliga forskningsinstitutet RISE för att utveckla och modernisera testbäddar för bioraffinaderier runt om i Sverige. 200 miljoner kronor går till detta ändamål år 2021.