I vecka efter vecka tilläts den avgående presidenten Donald Trump sprida myten om att han egentligen vunnit valet. Så kom stormningen av Kapitolium. Plötsligt agerade Facebook och slängde ut Trump.

Till skillnad från exempelvis Twitter utlovar Face­book numera någon form av rättssäkerhet. Svåra avvägningar kring yttrandefrihet hänvisas till ett globalt ”tillsynsråd” bestående av jurister, expolitiker och andra. Via prejudikat ska detta kvasijuridiska organ gradvis utarbeta en ny global standard för yttrande­frihet på nätet.

Förra veckan kom Tillsynsrådets utlåtande i fallet Trump. I praktiken kastades den heta potatisen tillbaka på företagsledningen. Avstängningen var rätt, men måste omprövas i höst. Utgångspunkten ska vara att alla behandlas lika, oavsett om man är president eller vanlig användare. Det är på samma gång rimligt och alldeles svindlande.

Tillsynsrådet föreslår att Facebook ska ha anställda som löpande granskar de utspel som görs av politiska ledare världen över. Granskarna måste vara insatta i det aktuella språket och den lokala politiska kontexten. Samtidigt bör de stå fria från politisk och ekonomisk påverkan. Ett sådant oberoende kan knappast garanteras på plats i Myanmar, Uganda eller Azerbajdzjan – för att bara nämna några föga demokratiska länder där människor i hög grad får sina nyheter via Facebook.

Med andra ord skulle Facebook tvingas bygga upp ett stort kansli i USA, bemannat med kompetenta personer ur varje lands diaspora, för att hålla koll på vilka utsagor som ska anses acceptabla i en lokal kontext – och utefter globala prejudikat. Facebook skulle därmed ta på sig FN-liknande anspråk. Jag är tveksam till om företaget vill hamna i den sitsen och ännu mer tveksam till att en sådan privat tillsynsmyndighet skulle leda till någonting gott.