Att hänga en fullskalig docka i en lyktstolpe är en sak. Att hänga den med huvudet nedåt är en annan – detta kan läsas som en hänvisning till hur det gick för Mussolini. Särskilt när den som blir upphängd är på flera sätt likartad tyrann: Tayyip Erdoğan. Rojavakommittéerna ville med sin aktion visa hur det ofta går för diktatorer och uppmana Turkiets president att avgå, ”så du slipper hamna uppochner på Taksim-torget!”
En uppmaning till våld? Strikt talat, ja. Riksdagens talman Andreas Norlén (M) fördömde aktionen med följande ord: ”Hot om våld mot politiker har ingen plats i det demokratiska samtalet.”
Okej, man får inte mordhota politiker. Eller andra individer. Det låter enkelt. Förbudet mot mordhot finns i olika former såväl i den riktiga lagboken som i de digitala plattformarnas användarvillkor. Därför valde Facebook förra sommaren att tillfälligt blockera en användare som postat en karikatyrteckning som kritiserade Irans högste ledare, ayatolla Khamenei. Under teckningen stod nämligen skrivet ”marg bar Khamenei”.
På persiska betyder ”marg bar” ordagrant ”död åt”. Men frasen används även mer allmänt för att säga ”ned med”. Detta har blivit särskilt tydligt under upprorsvågen i Iran som brakade loss under hösten 2022. Allt detta konstateras i ett utlåtande från Tillsynsrådet, det organ som Facebook självt har utsett för att ge råd i frågor om moderering.
Ett halvår efter att Facebook censurerat Irans regimkritiker, då saken till slut nått Tillsynsrådet, väljer man alltså att backa och trots allt ge grönt ljus åt det persiska slagordet ”marg bar Khamenei”. Så är det alltså även okej att på svenska skriva ”död åt Erdoğan” eller kanske lägga ut en bild på hur Putin slutar sina dagar likt Mussolini? Nej, det förblir oklart var gränsen går för dödshot av diktatorer.
Tillsynsrådet påpekar att man måste se till lokal kontext. Allt de skriver i sitt utlåtande är rimligt. Det orimliga är att samla så här mycket inflytande hos ett enda globalt företag.
