Ett totalstopp för bottentrålning i EU:s alla marina skyddsområden senast 2030. Det väntas EU-kommissionen föreslå någon gång under årets första kvartal enligt ett utkast till aktionsplan för skydd av biologisk mångfald som läckte ut till media i måndags.
Medlemsländerna ska enligt det läckta dokumentet också utöka skyddet till 30 procent av respektive lands ekonomiska zon. Idag skyddas endast 12 procent av EU:s havsområden. I teorin vill säga. I praktiken och sett till målet om 10 procent strikt skyddade områden åtnjuter mindre än en procent starkast möjliga skydd, det vill säga att de är helt fredade från fiske och annan mänsklig aktivitet, enligt dokumentet.
Frigör koldioxid
Huruvida förslaget accepteras och hur det exakt kommer att utformas väntas bli klart först till sommaren. Helt klart är däremot att förslaget, enligt WWF Sverige, är efterlängtat.
– Så här brukar jag förklara bottentrålning för barn: Tänk dig att du ska plocka lingon och gör det genom att dra ett flera fotbollsplaner stort nät genom skogen. Och sen föreställer du dig vad mer som fastnat i nätet – bara för att du ska få ut en hink lingon, säger Inger Melander, expert på fiske och marknad hos WWF Sverige.
Fiskemetoden är med andra ord ett effektivt sätt att skada havsbotten och förstöra livsmiljön för den marina flora och fauna som finns där. Förutom direkt och indirekt påverkan kopplad till de arter som finns i berörda ekosystem har bottentrålning ännu en negativ konsekvens: när havsbotten rivs upp frigörs stora mängder av den koldioxid som finns lagrad där.
En studie publicerad i tidskriften Nature 2021 uppskattar att bottentrålning globalt och årligen frigör koldioxid från havsbottnar motsvarande mellan 0,5 och 1,5 miljarder ton, det vill säga i paritet med utsläppen från världens flygtrafik, som 2018 låg på strax över en miljard ton.
– Bottentrålfisket i sig har också ett generellt högre fotavtryck eftersom det är väldigt tung utrustning som båtarna släpar efter sig i bottenhabitatet under lång tid, och som ska dras upp till ytan från djupet vilket kräver mycket mer bränsle, säger Inger Melander.
Väckarklocka för konsumenter
Inte oväntat stretar fiskeindustrin emot ett förbud. Förutom att de redan lyckats fördröja aktionsplanen med två år gick de i samband med kommissionens läckta förslag ut och försvarade sig och hävdade att bottentrålning inte är skadligt – om den bedrivs på rätt sätt.
– Det finns inget vetenskapligt stöd för att bottentrålning medför en positiv påverkan på den marina livsmiljön. Däremot finns gott om stöd för att det kan medföra en negativ påverkan på havsbotten, kontrar Inger Melander.
Hur mycket pengar står på spel för branschen?
– Exakt hur mycket vet jag inte. De pratar inte gärna pengar. Men väldigt många av de kommersiella arterna – nordhavsräka, plattfiskar, torsk, sej, alltså många av våra vanligaste matfiskar – fiskas med bottentrål.
Så ett förbud kommer att påverka vår livsmedelsförsörjning?
– Ja, men ett förbud öppnar samtidigt upp för ökad biologisk mångfald, hållbart fiske och för bevarandet av en viktig kolsänka, samt alla andra fördelar ett välmående hav medför, så jag ser bara fördelar med det. Men visst, det kanske kommer att bli dyrare för konsumenten att köpa fisk om industrin måste ställa om till mer skonsamma och selektiva fiskemetoder. Samtidigt är det dags att vi människor börjar betala vad maten faktiskt kostar och att vi förstår vad billig mat kan ha för påverkan på miljön.
