Marginella skillnader

Mellan olika politiska tillhörigheter finns bara marginella skillnader i svaren. Bland de som som röstar på något av vänsterpartierna (PSOE, UP) är mellan noll och tre procent skeptiker, enligt definitionen att en skeptiker varken tror att att klimatförändringarna är mycket allvarliga eller orsakade av människan. Men inget av de traditionella högerpartierna (PP, CS) samlar mer än tio procent skeptiker. Det högerpopulistiska, reaktionära VOX samlar allra flest klimatskeptiker – men även bland dem tror fyra av fem att klimatförändringarna är verkliga och orsakade av människan.

– Andelen förnekare har dessutom sjunkit konstant de senaste decennierna vilket sammanfaller med att det i Spanien blivit varmare och torrare för varje år. Klimatkrisen är mer påtaglig i Spanien till skillnad från hur det är i Sverige till exempel.

”Extremt farligt”

Det säger Toni Timoner, ekonomistrategen som tillsammans med kollegan Luis Quiroga skapat tankesmedjan Oikos som beställde den nämnda opinionsundersökningen. Tankesmedjan är ”liberalkonservativ” och sägs representera den spanska höger som tar klimatkrisen på allvar.

– Det råder närmast konsensus över hela det spanska politiska spektrat vad gäller åsikten att vi måste göra ekonomin fossilfri. Det är extremt farligt att fastna i frågan om huruvida klimatkrisen är verklig eller ej, och i Spanien dessutom helt onödigt. De politiska skillnader som finns gäller hur den gröna omställningen ska gå till, säger han.

Från ett konservativt perspektiv beskriver han det som att högern vill att övergången ska ske ”flexibelt, ordningsfullt och genom att utnyttja marknadens mekanismer” medan vänstern föredrar statliga restriktioner och kontroll över ekonomin. Men studien visar också att bland de som anser sig höger till mycket större andel känner sig ”politiskt föräldralösa” i just klimatfrågan, eftersom ”inget av högerpartierna visar en större oro inför frågan”. Vänsterväljarna å andra sidan känner att oro finns starkt representerad hos de folkvalda.

– Det är hur som helst en bra startpunkt att vi är överens om att problemet existerar och är allvarligt, säger Toni Timoner.

Spanien befinner sig just nu i en ”långtidstorka” – inne på det tredje sammanhängande året utan tillräcklig nederbörd vilket förvärras av allt högre temperaturer. Mer än 100 dagar har varit helt utan regn 2023. Torkan har lett till att grödor på mer än tre och en halv miljon hektar mark har förstörts helt och hela spannmålsskördar gått om intet. Torrperioderna har blivit allt vanligare de senaste två decennierna, enligt en studie vid Barcelonas universitet UB. Det allt mer extrema vädret är dock inte den enda anledningen till att klimatförnekandet är så lågt i landet.

Snabb modernisering

2020 genomförde BBVA-stiftelsen en jämförande opinionsundersökning om klimatförnekelse i fem stora europeiska länder: Spanien, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien. I Spanien var 80 procent av befolkningen då ”helt övertygade om att de allvarliga klimatförändringarna var orsakade av människan” jämfört med mellan 60 och 70 procent i övriga länder. Samma studie jämförde också ländernas tillit till forskning.

– Italien och Frankrike har också drabbats hårt av klimatförändringarna så hela förklaringen går inte att finna där. Studien visar att spanjorer även har högst förtroende för forskning i stort samt teknikutveckling. Spanjorerna menar också i betydligt högre grön än exempelvis italienarna att att forskning trumfar religion vad gäller ett hållbart samhälle, säger BBVA-stiftelsen ordförande Rafael Pardo till dagstidningen El Español.

Frågorna som ställdes gällde bland annat huruvida religiösa värderingar borde få begränsa forskning – där 82 procent av spanjorerna motsatte sig detta men bara 59 procent av italienarna.

Rafael Pardo påpekar att det i Spanien skett en social utveckling under väldigt komprimerad tid, från att ha varit en auktoritär regim fram till 1975 till dagens moderna samhälle. Denna snabba förändring, tror han, har bidragit till att spanjorerna intuitivt litat till forskning för ett modernt samhälle – där den katolska kyrkan också var när sammankopplad med den fallna regimen.

– Ett samhälle som sätter forskning och framsteg över andra värderingar tenderar naturligtvis att också lita på vad den absoluta majoriteten av forskarna säger om klimatförändringarna, säger Rafael Pardo till El Español.

Högermän mot åtgärder

I Spanien finns dock ett relativt högt motstånd till de åtgärder regeringen satt in för att nå klimatmålen. Drygt 17 procent motsätter sig en eller flera av dessa, enligt forskingscentret EsadeEcPol som också funnit att den typiska åtgärdsmotståndaren är ”man, röstar höger och bor i glesbygden”

Trots att fyra av fem Vox-v­äljare tar klimatkrisen på allvar försöker det högerpopulistiska partiets politiker hetsa upp ­klimatskepsism genom att tala om ”en klimatreligion” och kalla FN:s klimatpanel alarmister.

– Det ska inte underskattas – opinionen kan vända väldigt fort även i Spanien. För bara ett decennium sedan talades det om att Spanien skulle vara ”immunt” mot högerextremism med anledning av den nära­ ­erfarenheten av Franco-­regimen. Idag har Vox blivit en naturlig del av spansk politik. Så även i Spanien måste vi vara på vår vakt, säger Toni Timoner.