Sedan Ukrainakriget inleddes i februari har Rysslands president Vladimir Putin gång på gång viftat med kärnvapenkortet för att få omvärlden att hålla sig utanför konflikten. 

Enligt diplomatkällor som brittiska Mail on Sunday talat med ska Putin under ett ­samtal med sin franske kollega Emmanuel Macron förra ­helgen ha nämnt atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i Andra världskrigets slutskede, de som tvingade Japan till villkorslös kapitulation, som exempel på att man ”inte behöver attackera större städer för att vinna”.

”Ett politiskt vapen”

Eller med andra ord: FOI:s ­Nynäshamnsscenario är i högsta grad aktuellt. Inte för att en attack mot Sverige behöver vara nära förestående. Utan för att det gett FOI och rapportbeställaren MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, en god bild av vad som väntar vid ett eventuellt angrepp och efterföljande kris om världs­läget skulle tippa åt fel håll.

– För det första ska man inte glömma att kärnvapen i första hand är ett politiskt vapen. Om du skulle använda dem skulle det få enorma politiska och moraliska effekter. Titta bara på när Syrien använde massförstörelsevapen mot sin befolkning. USA ingrep genast och sköt robotar mot fabrikerna och andra militära installationer. Reaktionerna efter en attack med kärnvapen kommer troligen resultera i en massiv vedergällning.

Det säger Henrik Larsson, enhetschef vid MSB och den som personligen ­beställde Nynäshamnsrapporten av FOI, som påminner om att scenariot som tecknas i ­rapporten fortfarande är högst osannolikt.

– Men ja, effekterna av en kärnvapenattack skulle bli fruktansvärda. Det skydd vi har mot ett sådant är våra skyddsrum, som är byggda för att hantera just kärnvapen, inte för en direktträff, men för följdverkningarna. I Nynäshamns centrum däremot skulle dödstalen enligt scenariot bli 100-procentiga.

Evakuering bästa verktyget

Just det sistnämnda – på grund av värmen och stöt­vågen efter en kärnvapen­explosion – är svårt att skydda sig mot. FOI-rapporten talar om över 10 000 döda och flera tusen skadade i samband med den fiktiva detonationen. Ett av få verktyg som myndigheterna har till sitt förfogande för att mildra detta är evakuering – innan en attack sker. Som i sin tur bygger på att underrättelser om den nått myndigheterna i god tid.

– Apropå underrättelser finns förstås också militära åtgärder. En robot kan skjutas ned av luftvärn eller jaktflyg, men det får försvarsmakten uttala sig om.

För att en evakuering ska vara så effektiv som möjligt ­behövs ännu en sak utöver tidiga underrättelser: att ­myndigheter och andra aktörer vet vad de ska göra.

– Det är en enorm apparat att evakuera alla i ett samhälle och kräver att kommunen, Länsstyrelsen och berörda myndigheter – till exempel polisen, som ska svara för att områden inte blir plundrade och att allt går smidigt, och räddningstjänst och ambulanssjukvård, som måste vara beredda – är samspelta.

Här finns fortfarande ­förbättringspotential.

– Man behöver ha bättre koll på skyddsrum, börja ta fram planer för evakuering, förstärka räddningstjänsten – de är ju inte vana vid att gå in i områden där byggnader kollapsat. Man behöver också träning och utrustning för att ta hand om nödställda i rasmassor. Och man behöver bli bättre på att mäta strålning så att man vet vilka områden som är farliga.

Nynäshamn och dess hamn är ju en stor transporthub. Hur skulle en attack mot ett sådant mål påverka övriga Sverige?

– Regionen skulle förstås få problem, men som nation skulle Sverige kunna få igång inflödet av förnödenheter från andra håll, via Kalmar, Gävle, Västkusten.

Hur farlig är den radioaktiva strålningen efteråt?

– Det en vanlig missuppfattning att strålningen är det primärt farliga. Men värmen och stötvågen skördar många fler offer. En härdsmälta som till exempel i Tjernobyl är mycket värre avseende strålning än ett kärnvapen, där strålningen efter är ganska begränsad. Beroende på vind och regn kan den också blåsa bort. Om du tar Hiroshima som exempel var det bara någon procent av offren som dog av strålningen.

Det finns dock gränser för hur mycket ett samhälle kan förbereda sig. Vilket betyder att ett visst ansvar för att vara förberedd hamnar på oss medborgare.

– Det är bra att ha koll på närmaste skyddsrum. El­försörjningen kommer också att slås ut, så alla behöver vara beredda på att få klara sig i sex dagar. Den som jobbar i en samhällsviktig verksamhet måste också vara beredd på att fortsätta med det. De som i första hand kommer att få hjälp i en kris är våra unga och gamla. Är man fullt frisk och i arbetsför ålder får man vara beredd att klara sig själv.

Ytterligare en konsekvens av en kärnvapendetonation är den emp – elektromagnetisk puls – som explosionen utlöser. En sådan kommer att slå ut alla transistorer – läs: de flesta moderna, elektroniska apparater – i ett område som sträcker sig långt ut från nedslagsplatsen. Militär infrastruktur är visserligen skyddad mot en sådan, men inte civil.

– Många som bor på landsbygden, även långt från detonationen, kommer att drabbas. Har de modernare bilar kommer dessa inte gå att köra.

FOI-rapporten om Nynäshamn släpptes för ett och ett halvt år sedan. Hur känns det i magen idag med tanke på Putins återkommande hot om kärnvapen?

– Det visar att vi varit rätt ute i vår omvärldsbevakning. Vilket kanske talar för att vi hinner analysera saker i rätt ordning även inom andra områden.