Debatt. .

2020-07-21 03:13
De pågående diskussionerna kring en reglerad invandring bör utgå från asylrätten snarare än ett fastslaget volymmål, skriver debattörerna. Bild: Emre Tazegul/AP/TT
De pågående diskussionerna kring en reglerad invandring bör utgå från asylrätten snarare än ett fastslaget volymmål, skriver debattörerna.
Puffetikett
Dagens ETC

Volymbegreppet kan urholka både asylrätten och demokratin

Att prata om flyktingar i termer av ”volymer” skymmer individer som flyr från krig och förföljelse och gör så att de blir en anonym massa. Flyktinginvandring blir i förlängningen enligt denna logik alltid problematisk, skriver Peter Eriksson och Emma Hall, doktorander i historia och historiedidaktik.

I februari 2013 gick den migrationspolitiska debattens vågor höga efter att dåvarande migrationsminister Tobias Billström i fråga om asyl- och anhöriginvandring uttalat att ”Där kan vi också prata om volymer och volymproblem”. Detta var första gången ordet ”volym” fördes in i den migrationspolitiska debatten och ministerns uttalande fick omfattande kritik från flera håll då uttalandet ansågs dehumaniserande och riskerade urholkade asylrätten. Lite drygt sju år efter Billströms då kontroversiella uttalande har talet om volymer i samband med flyktingströmmar letat sig in i debatten på nytt. Denna gång har volymbegreppet dock uppfattats som betydligt mindre kontroversiellt, vilket vi som forskare anser vara minst sagt problematiskt för såväl flykting- som integrationspolitiken.

Diskussioner om flyktingar i termer av ”volymer” är synnerligen bekymmersamt ur flera synpunkter. Detta eftersom språkbruket skymmer de individer som flyr undan krig och förföljelse till att bli en anonym massa. Migrationsforskaren Peter Gatrell menar att just anonymitet är ett vanligt förekommande drag i den moderna representationen av flyktingen. Anonymitet och dehumanisering möjliggörs av ett språkbruk som beskriver flyktingar som ”strömmar”, ”vågor” och i förekommande fall ”volymer”. Språkbruket understödjer även en syn på flyktinginvandring som något som bör kontrolleras och stävjas, för att inte utgöra ett hot mot samhället i stort. Flyktinginvandring blir i förlängningen enligt denna logik alltid problematisk. Mångfalden av berättelser och levnadsöden riskerar i och med detta att reduceras liksom de fördelar som invandring har för samhället.

Talet om flyktingar utifrån ett ”volymbegrepp” innebär dock inte bara att bilden av flyktingar förändras, utan riskerar även att förändra majoritetssamhällets bild av befintliga invandrade minoritetsgrupper. Tidigare studier har visat att en av de vanligaste orsakerna till negativa attityder gentemot invandrare är att de av majoritetssamhället uppfattas som ett hot mot nationens kultur och ekonomi. Likaså har andra studier visat att medias porträtt av invandrare genom exempelvis negativa stereotyper, kan förstärka dessa stereotyper. Ur detta perspektiv kan bilden av flyktingar som ett hot som kommer utifrån således inte enbart bidra till en förändrad syn av de som befinner sig i asylprocessen utan även bidra till att cementera samhällets syn på ”vi” och ”dem”, vilket fått stora konsekvenser såväl för samhället som demokratin.  

Ovanstående argument innebär inte att Sverige bör ha en oreglerad invandring eftersom en reglerad invandring är en förutsättning för ett människovärdigt mottagande. Däremot vill vi med detta inlägg betona att de pågående diskussionerna kring en reglerad invandring bör utgå från asylrätten snarare än ett fastslaget volymmål.  Vi vill också understryka att diskussionerna bör föras med en känslighet inför de sätt som invandring begreppsliggörs eftersom det finns ett samband mellan språk och den verklighet som språket förmedlar. Med andra ord kan riskerar debatt med utgångspunkt i ”volym”-begreppet att urholka inte bara asylrätten utan även Sveriges övergripande visioner om ett öppet och demokratiskt samhälle. För ett par veckor sedan betonade statsminister Stefan Löfven att det inom den partiöverskridande migrationsöverenskommelsen inte kommer att finnas några volymmål. Vår förhoppning är detta ett första steg mot en förändrad syn på flyktingar både hos politiker och hos gemene man.

Peter Eriksson och Emma Hall 
Doktorander i historia och historiedidaktik vid Malmö Universitet